Skolskjutning i Finland och överbefälhavare som uppmanar svenskar att förbereda sig för krig. I svenska skolor pågår arbete med krisberedskap och Läget har undersökt hur det går till.
– Skolorna är bättre förberedda än för ett år sedan, säger Maria Elmér, utbildningsråd hos Skolverket, till Läget.
I korridorerna på Norra Reals gymnasium använder några elever sin lediga tid till att studera i tystnad, medan andra samtalar eller stirrar ner i mobilskärmar. På andra våningen i byggnaden från 1890 har rektorn Fredrik Skog sitt kontor. Skolan har tusen elever och för att besöka den behövs en besöksbricka som hämtas hos vaktmästaren vid entrén.
– Det är nog nästan på året, tio år sedan som vi skärpte till att ha noggrann koll på vilka som kommer in och ut i huset, säger Fredrik Skog.
Det har ännu inte gått två veckor sedan en 12-årig pojke sköt en jämnårig elev till döds på en skola i Finland. Fredrik Skog sätter sig i en av fyra fåtöljer vid ett runt bord i hörnet av hans kontor. Målade porträtt av bland annat Karl X och fysikern Svante Arrhenius pryder väggarna och i bokhyllan står en tavla med Slytherins emblem. Fredrik Skog förklarar att Norra Reals gymnasium har genomfört en hel del utbildning i frågan om pågående dödligt våld, men att det inte skett någon förändring i arbetet efter vad som hände i grannlandet.
– Det som vi har i vår krisberedskap och som vi har förberett och tränat för täcker egentligen den typen av scenario, säger Fredrik Skog.
På skolan är det ledningen och lärarna som utbildas i riktlinjer och förberedelser för pågående dödligt våld. Det är inget som elever involveras i och det beror enligt Fredrik Skog på att det skapar mer oro än vad det skapar trygghet. Även rektorerna på Bredängsskolan, Klaras Teoretiska gymnasium Stockholm östra och på Hjulsta grundskola säger att de har haft utbildning i pågående dödligt våld, men på ingen av skolorna har eleverna deltagit i övningarna.
Maria Elmér på Skolverket förklarar att det är en komplex fråga vare sig elever ska involveras i övningar för pågående dödligt våld eller inte. Det kan också handla om ålder och mognad på eleverna eller var skolan är belägen. Hon ger dock två ytterligare anledningar att inte involvera elever. De vill inte servera detaljer till den eventuella gärningsmännen, som kan vara en nuvarande eller tidigare elev på skolan. Dessutom kan dåd gå till på olika sätt så det är svårt att genomföra en träffsäker praktisk övning.
På skolorna utbildar sig personal bland annat genom att ta del av filmer och scenarier för hur ett skoldåd hade kunnat gå till. Sådant stöd bidrar Skolverket med. Maria Elmér förklarar att Skolverket inte bestämmer över skolornas krisberedskap men att de instruerar och vägleder.
– Vi uppmanar skolor att förbereda sig och öva, säger hon och berättar att Skolverket har kontakt med Finland när det gäller arbetet med beredskapsfrågor.
Oliver Ylvenius, som är rektor på friskolan Klaras Teoretiska Gymnasium Stockholm Östra, berättar att de hade externa utbildare som kom till skolan.
– Man fick barrikadera sig i klassrum och så vidare. Det var rätt ingående och väldigt givande, säger han.
På kommunala skolor i Stockholm har anställda en app där de kan larma om en farlig situation uppstår. I appen finns det tre olika nivåer av larm; grön, gul och röd - där röd är den allvarligaste. När en kollega larmar i appen så går det larm till alla kollegor och även rektorns chef. Det förklarar Robert Staby som är rektor på Hjulsta grundskola. Han berättar att de hade en genomgång i pågående dödligt våld senast i januari.
I januari i år sade Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén, att svenskarna behöver förbereda sig för krig, men beredskapsarbetet i skolorna har pågått sedan tidigare. Maria Elmér säger att Micael Bydéns budskap inte kom som en nyhet för Skolverket, som sedan oktober 2022 är en beredskapsmyndighet, alltså en myndighet som har särskild betydelse för samhällets civila beredskap. De jobbar aktivt med frågan och Anna Hoffsten som är rektor på Bredängsskolan berättar att hon noterade en skillnad i vilka som deltog på den senaste nordiska skolledarkongressen hon var på.
– Polis, militär och totalförsvaret. De har inte varit med tidigare.
För skolorna finns det flera olika aspekter att ta hänsyn till. Anna Hoffsten berättar att de har påbörjat en krisplan för att klara av matservering i upp till två veckor, medan Fredrik Skog lyfter risken för elavbrott. Han kan inte berätta om några specifika detaljer kring resurser och tillgångar av sekretesskäl, men säger att det kan handla om att vara förberedda på distansundervisning och att de kanske kan använda sig av till exempel solceller, dieselaggregat, bensinaggregat eller batteribackup. Ingen av skolorna som Läget har varit i kontakt med har dock genomfört övningar, utan det är sådant som matservering, elförsörjning och vattentillförsel de förbereder sig för.
