Så byggs framtidens hållbara stad

Fler gröna ytor, mindre plats för bilar och vackra hus. Det är tre saker miljökonsulten och byggnadsingenjören Robert af Wetterstedt hoppas se i framtidens stad. För 30 år sedan var han med och byggde ett av Sveriges första hållbara radhusområden i Björkhagen i Stockholm.

– Det här är en gammal parkeringsplats, berättar han och pekar mot några hus och skogen som har blivit deras trädgård.

Husen är byggda i trä och naturmaterial, alltså material som utvunnits från växter, djur eller marken. Alla radhusen har placerats för att påverka naturen i området så lite som möjligt. Vissa står på marken, andra står på pålar för att de skulle slippa spränga i berget de står på. De byggdes med långsiktighet i fokus.

– Dessa hus kommer stå i flera hundra år. De kan stå i tusen år.

Robert ville visa att det finns andra okonventionella sätt att bygga på för att inspirera andra.

Husen i området värms av solfångare och på vintern används bergvärme. Området har även ett eget avloppssystem.

– Det var urinsorterande toaletter. Urinet kördes till en bondgård på Södertörn. Sen spreds det på åkrar för gödning och skapade ett kretslopp.

Robert af Wetterstedt tror att framtidens stadsplanering kommer ta mer hänsyn till miljön och klimatet. Men också ta inspiration från gräsrotsprojekt.

– Jag undrar så här, varför har inte hus hår? Då tänker du oj vilken konstig idé. Men det är ju för att ingen har gjort det. Jag menar att djur har ju hår för värmen. Så man hade ju kunnat ha blad eller liknande för att skydda hus från både värme och kyla, säger han.

Materialen är den stora utmaningen

Embla Winge är utvecklingsledare klimat på Nordens största byggbolag, Peab. I framtiden tror hon att byggnader kommer stå för mer än bara tak över huvudet. De ska också bidra till ekosystem, ta hand om vatten och värna biologisk mångfald.

Byggbranschen har en stor utmaning framför sig. Den står i dag för ungefär 20 procent av Sveriges utsläpp. Om 20 år ska siffran vara på noll för att inte bryta mot den svenska klimatlagen. Samtidigt har det svenska elnätet inte kapacitet nog för omställningen som väntar. Därför krävs en kollektiv förändring. Byggföretag, materialproducenter och politiker måste samarbeta, säger hon.

– Det handlar om en jättestor industri som ska ställa om hela sin produktion till fossilfritt och det kommer ha enorma kostnader och ett stort elbehov.

Den största utmaningen handlar om materialen. Ungefär 80 procent av utsläppen vid nyproduktion kommer från materialen. Cementproduktionen står i dag för ungefär 7-8 procent av världens totala utsläpp.

– Vi bygger inte luftslott. Vi bygger av material, och det är de som styr vår klimatbelastning.

Men stora förändringar är på gång. Nya tekniker för att återvinna betong och fånga in koldioxid vid cementproduktion kommer minska utsläppen drastiskt. Kanske till och med nästan hela vägen till ”nollan”, berättar Embla Winge.

– Forskning från Chalmers visar att en betongstomme redan 2030 kan vara mindre klimatbelastande än en trästomme om utvecklingen fortsätter.

Det mesta är redan byggt

Tove Malmqvist Stigell är forskare på KTH i Stockholm. Hon forskar på den byggda miljöns miljöpåverkan och arbetar med miljöbedömningar som ska bidra till hållbara och gröna byggnader. Hon tror att framtidens stad inte kommer se så annorlunda ut jämfört med i dag.

– Det mesta är redan byggt och det kommer finnas kvar inom en ganska lång framtid. Därför kommer det inte se så annorlunda ut tror jag.

När hon får drömma ser hon framför sig en stad med mer plats åt människor, fler grönområden och mer biologisk mångfald i staden.

Måste det vara dyrare att bygga hållbart?

– Det är många aktörer som säger att det är inte dyrare i dag. Då tänker man att en halvering av utsläppen kanske inte alls är dyrare om fem år.

Med nya krav från EU på att byggnaderna måste hålla en viss miljöstandard skulle det snart kunna vara billigare att bygga med återvunna eller miljövänliga byggmaterial, berättar Tove. Men det finns olika synsätt på vilket material som blir hållbarast i längden.

– Stockholms slott har en stomme av trä till exempel. Och det har ju stått där i många hundra år.

Men att sätta trä på fasaden skulle kunna bli dyrare och mindre hållbart än till exempel tegel eftersom trä kräver mycket underhåll.

– Tegel ger ju stora utsläpp. Men å andra sidan så håller det jättelänge och man behöver inte direkt bedriva något underhåll.