Belgien har sänkt åldersgränsen för att få rösta i EU-valet från 18 till 16 år. Till skillnad från de vuxna väljarna behöver 16-åringarna inte böta om de inte röstar.
– Man skickar ett budskap till unga att just deras röster inte är så viktiga. Och det är katastrofalt, säger forskaren Robin Lebrun till Dagens Nyheter.
– Jag vet fortfarande inte vad som gäller, om jag behöver registrera mig eller inte, säger studenten Theo till Ekot.
Det har varit många turer fram och tillbaka innan partierna var överens om hur reglerna för tonåriga förstagångsväljare skulle se ut.
EU-valet är den 9 juni och infaller på samma dag som de nationella valen i Belgien. Vid årsskiftet sänktes åldersgränsen för att få rösta i EU-valet från 18 till 16 år. När nya röstlagen röstades igenom prövades den i Belgiens författningsdomstol. Författningsdomstolens uppdrag är att kontrollera att regeringen följer grundlagen. I mars beslutade författningsdomstolen att den nya lagen också är obligatorisk. 16-åringar måste rösta.
Däremot kommer inte ungdomar att bötfällas om de inte röstar. De behöver inte heller registrera sig. Det är Robin Lebrun, som forskar på ungas politiska deltagande vid universitet ULB i Bryssel, kritisk till.
– Man skickar ett budskap till unga att just deras röster inte är så viktiga. Och det är katastrofalt, säger han till Dagens Nyheter.
Även om syftet är att öka det politiska deltagandet kan det i det här fallet få motsatt effekt, eftersom ungdomar inte får några konsekvenser om de inte röstar. Robin Lebrun säger också att EU-valet är ett val många har svårt att förstå. Det tror han är en av orsakerna till att nya röstlagen fått så mycket kritik.
– Man pratar inte så mycket om EU-valet och det är inte så lätt att förstå EU, oavsett som man är ung eller gammal, säger Lebrun till Dagens Nyheter.
Ekot har pratat med elever på ett skolevent i den belgiska staden Liège. De vet inte vilka regler som egentligen gäller för dem i EU-valet. Men alla som Ekot har pratat med kommer rösta i valet.
