Oavsett om elever går i grundskolan, grundsärskolan eller någon av de andra obligatoriska skolformerna är skollagen tydlig. Alla har rätt till en likvärdig utbildning som ger förutsättningar för eleven att få den ledning och ges den stimulans som de behöver för sitt lärande och för sin personliga utveckling.

I rapporten från den granskning som Riksrevisionen gjort av grundsärskolans verksamhet ger myndigheten kritik till Skolverket och regeringen för att grundsärskolan inte får samma möjligheter som andra grundskoleformer. I rapporten framkommer att grundsärskolans elever garanteras färre timmar i vissa ämnen än elever i andra grundskoleformer.

I grundskolan ska skolverket tillhandahålla ett så kallat bedömningsstöd för lärare. Bedömningstödet ska hjälpa lärarna att bedöma elevernas kunskaper. Grundskolan har bedömningsstöd i samtliga ämnen men i grundsärskolan finns det bara tillgängligt i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Olof Widmark är projektledare för granskningen på Riksrevisionen. Han menar att rapporten visar på brister i grundsärskolans förutsättningar

– Det visar att grundsärskolans behov av kunskapsbedömning inte har prioriterats på samma sätt som grundskolans, säger Widmark.

För elever i grundsärskolan skiljer sig även förutsättningarna på ämnesnivå från grundskolan. Grundsärskolans elever garanteras färre undervisningstimmar i engelska och får fler timmar i andra ämnen som till exempel hemkunskap. Rapporten menar att detta riskerar att göra att timplanerna inte är anpassade efter elevernas individuella utbildningsbehov och därmed inte ger eleverna den rätt till utbildning som slås fast i skollagen.

– Om man tittar på ämnet engelska så har eleverna i grundsärskolan 180 timmars undervisning. För grundskolan är samma ämne 480 timmar. Vi tycker att det är en konstig fördelning. Grundsärskolans elever behöver ju samma mängd utbildning som alla andra elever, säger Widmark.

Riksrevisionen har i sin rapport kommit fram till ett antal rekommendationer till Skolverket och regeringen. Dessa är inte tvingande men regeringen ska inom fyra månader återkoppla till riksdagen och lägga fram hur man ser på Riksrevisionens rekommendationer och om det ska vidtas några åtgärder utifrån dessa.