I den senaste mätningen som gjordes 2018 exkluderade Sverige 11 procent av eleverna som skulle delta i Pisa-undersökningen. Anledningen till exkluderingen var den stora flyktingströmmen som Sverige hade 2015.

Redan när resultatet av Pisa-undersökningen släpptes fick regeringen hård kritik för urvalet. Kritikerna menade på att Pisas trovärdighet stod på spel om urvalet inte speglade hela Sverige. Därmed beställde regeringen en granskning av OECD, som ansvarar för provet internationellt. De konstaterade att urvalet var befogat, och resultatet ansågs trovärdigt.

Nu, tre år senare, när Riksrevisionen genomfört sin undersökning av hanteringen av urvalet visas en helt annan bild. De beskriver en kedja av misstag inom Skolverket och OECD, där felbedömningar gjorts vilket lett till höga exkluderingstal. Något som tjänstemän inom departementet uppmärksammat, utan att få gehör från regeringen.

– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih från Riksrevisionen till TT.

Rapporten har lett till en stor debatt. Oppositionen vill se utbildningsministern, Anna Ekström, erkänna regeringens misstag.

Anna Ekström delar inte bilden av att departementet inte ska ha lyssnat på sina egna tjänstemän. Hon säger till TT att Skolverket hade kunnat göra mer för att undgå problemen. Nu vill hon se stärkta insatser för att säkerställa ett högt deltagande vid nästa Pisa-undersökning.