Protesterna i Myanmar fortsätter

Under tre månader har det pågått protester mot militärjuntan i Myanmar, tidigare Burma. Hittills har över 700 personer dött i protesterna, och trots militärens våld mot de protesterande verkar folket fortsätta visa sitt missnöje mot diktaturen.

Under lördagen pågick en protest i Rangoon mot militärjuntan.
Under lördagen pågick en protest i Rangoon mot militärjuntan.

Under första maj ägde flera explosioner rum i samband med protester i Myanmar, i Rangoon.

Protesterna är mot militärjuntan som tagit över makten i landet med Min Aung Hlaing som ledare. Läget har pratat med Jesper Bengtsson, journalist och Burmakännare som följt utveckligen i Myanmar i över 20 år, som berättar om situationen i Myanmar.

– Sedan första februari har landet varit en diktatur efter att militären tagit över. Detta var väntat eftersom militären även hade makten 1962–2011. Deras våldsamma beteende var heller inte oväntat eftersom de alltid använt vapen för att ta över makten, säger han.

Min Aung Hlaing, militärjuntans ledare i Myanmar.
Min Aung Hlaing, militärjuntans ledare i Myanmar.

Aung San Suu Kyi som varit statskansler sedan 2016 blev även satt i husarrest efter att militären tagit över makten. Hon är väldigt omtyckt i sitt land och fick även Nobels fredspris 1991. Däremot har hon blivit kritiserad för att inte ha stoppat militärens uppförande mot de muslimska rohingyerna.

– Hon har sedan 1988 och framåt haft ett massivt stöd eftersom hon har kunnat utmana militärmakten. Stödet har blivit starkare nu när hon blivit satt i husarrest, säger Jesper Bengtsson.

Enligt oberoende organisationer har man sammanställt att över 700 personer dödats av militären och polisen. Militärjuntan har dessutom begränsat mediefriheten och ett 50-tal journalister har gripits av militären.

– Protesterna har inte ändrat något än, men militären har insett att de inte kommer klara det här så lätt som de tänkt sig. Jag har svårt att tro att dessa protester kommer att upphöra. Det brutala våldet har ändå inte gjort att folket slutat protestera, säger Jesper Bengtsson.

USA och EU har infört sanktioner för att hjälpa Myanmar. Det fungerade på 90-talet och 00-talet innan demokratiseringsprocessen startade. Andra länder kan även hjälpa Myanmar genom stöd till demokratirörelsen och se till att de har möjlighet att leva i exil om så behövs, och se till att de har resurser och stöd utifrån.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
Mer från Läget