En granskning som polisen och åklagarmyndigheten har gjort av drygt 600 sexualbrottsärenden under 2017 och 2018 visar att bara var tredje anmält övergrepp spårsäkras och att enbart fyra av tio spårsäkringar skickades på analys.
En spårsäkring med hjälp av en så kallad spårsäkringssats bör göras om det har gått mindre än tio dagar efter ett sexuellt övergrepp. Undersökningen kan ta flera timmar och omfattar hela kroppen för att säkra spår och dokumentera skador. Eva Wettborg är chef för forensiskt analysteam vid polisen i Stockholm och berättar i dokumentären ”Våldtäktens spår” att det är viktigt att säkra spår för att kunna döma en gärningsman. Men hanteringen av spårsäkringssatserna har inte varit rättssäker.
– Många spårsäkringssatser är nog bortslängda, destruerade eller ligger i en hylla på någons tjänsterum. Vi kan inte med säkerhet veta att de spår som skulle skickats på analys har skickats, säger hon.
Nationella riktlinjer för hur spårsäkringssatserna ska hanteras infördes 2018. I Stockholm har man i dag fått ordning på rutinerna men i andra delar av landet håller man fortfarande på att anpassa verksamheten efter de nya riktlinjerna.
