Under 2022 har det pantats mer än någonsin, över 2,6 miljarder burkar och flaskor för att vara noga. Det är en ökning med 9 procent från förra året. Detta har lett till att över 50 000 ton material återvunnits, enligt Pantamera/Returpack.

Om det ekonomiska läget gjort att fler vill panta är svårt att veta, i alla fall just nu.

– I tidigare undersökningar har alltid miljöargument legat i topp. Sen är pantpengen ett viktigt incitament, men hade vi ställt frågan nu kanske vi hade fått ett annat svar, säger Sara Barthelson Riismark, kommunikationsansvarig vid Pantamera/Returpack.

Pantningsgraden minskar

Trots rekordet så har andelen flaskor och burkar som pantats gått ner. Alltså, fler flaskor och burkar har pantats, men sett till hur många som sålts så har det minskat.

– Man kan tänka att det motsäger varannan, men det gör det inte. Dels beror det på att försäljningen har ökat, det har sålts fler pantförpackningar. Dels beror det också på en stabilisering av pantningen till nivåerna innan pandemin, säger Sara Barthelson Riismark.

Länen presterar olika - Värmland i topp

Men det pantas olika mycket i olika delar av landet. Sett till län ligger Värmland bäst till med 431 återvunna förpackningar per person och år. Sämst i klassen är Stockholm, där pantas bara 210 förpackningar per person och år. Detta beror inte bara på att pantningsviljan kan se olika ut, utan gränshandeln och turismen spelar in.

– Statistiken beräknas utifrån antal pantade förpackningar och antal invånare i länet. Och då påverkas siffrorna av gränshandeln, alltså att norrmännen handlar i Sverige och sedan tar tillbaka flaskorna och pantar. Det driver upp antalet förpackningar per person på dessa platser, säger Sara Barthelson Riismark.