Pandemin fick Niklas att flytta hemifrån

Att studera och arbeta hemifrån är något nästan alla fått testa på sen coronautbrottet, och det är inte ovanligt att gå varandra på nerverna när hela familjer samsas om hemmet som arbetsplats. För studenten Niklas, 21, kom distansundervisningen att bli den knuff han behövde för att lämna boet.

Niklas, 21, i sitt korridorsrum.
Niklas, 21, i sitt korridorsrum.

När högskolorna och universiteten införde distansundervisning under våren 2020 var det många studenter som valde att flytta till föräldrahemmet igen. Dels för att spara pengar, dels för att slippa vara ensamma under en global kris. Som ett resultat ekar studentbostäderna tomma på många håll i Sverige, i synnerhet korridorsrum. Det visar en undersökning från branschorganisationen Studentbostadsföretagen.

Naprapatstudenten Niklas Carlsson, 21, valde att göra tvärtom. I augusti 2020 lämnade han familjens villa i Sundbyberg för ett korridorsrum på Lappkärrsberget i norra Stockholm. Något som han inte tror hade varit möjligt om pandemin inte medfört en minskad efterfrågan på studentbostäder.

– Jag hade bara 60 poäng i SSSB:s bostadskö, så när jag såg att jag kunde knipa ett rum med så låga poäng så tog jag det direkt, säger Niklas.

I snitt behövs cirka 200 bostadsköpoäng för att hyra ett korridorsrum på Lappkärrsberget. Eftersom det endast går att ställa sig i studentbostadskön när man blivit antagen till en eftergymnasial utbildning är det ofta svårt för de studenter som är i början av sin utbildning att ta del av de bostäder som erbjuds.

Att det gick att få ett rum med bara 60 köpoäng var dock inte den främsta anledningen till att Niklas valde att flytta hemifrån. Han stod helt enkelt inte ut med att dela både hem och arbetsplats med sina föräldrar.

– Alltså, man går ju på varandra på ett helt annat sätt när alla bara sitter hemma. Jag kände mest att det var bättre att flytta än att vår relation skulle ta stryk.

Niklas föräldrar var något skeptiska till att han skulle flytta in i korridorsrummet på Lappkärrsberget. De påpekade att han redan hade nära till skolan och att det kommer att kosta honom mer pengar än att bo hemma. Två bra argument, tycker Niklas, men berättar:

– Jag flyttade ju bara 7 kilometer! Och visst kostar det mer att bo själv, men om andra studenter har råd har ju jag också det. Vad skulle CSN annars gå till?

I det stora hela är han nöjd med sitt beslut och tror inte att han kommer att flytta hem igen, han uttrycker att han ”officiellt lämnat boet.” Och om det inte vore för pandemin tror Niklas att det hade tagit ytterligare några år för honom att starta den processen.

Det går att konstatera att nu är ett väldigt bra tillfälle för studenter med låga poäng i studentbostadskön att få en bostad. Men är det en bra idé? Niklas själv anser att det beror på vilken anknytning man hunnit få till staden man studerar i.

– För mig var det ju inte så jobbigt, jag har ju bott i Stockholm i hela mitt liv och har mina vänner och min familj här, säger Niklas och fortsätter:

– Men en tjej i min korridor är på sin första termin på sin utbildning och flyttade hit från Karlstad. Hela hennes studietid har varit online så hon har inte direkt kunnat skaffa ett sammanhang. Det verkar jättejobbigt, avslutar Niklas.

Ämnen i artikeln
Mer från: Nyheter
Mer från Läget