Oskar dopar sig för att bli störst

Klockan är halv tolv på förmiddagen. Oskar, som nyligen vaknat, äter fyra ägg och två mackor till frukost. Sen är det dags för ett gympass.

Äta, gymma, sova. Det är Oskars vardag sex dagar i veckan. Han varken jobbar eller festar, utan lägger i stället sitt fokus och sin tid på träningen. Målet är att bli så stor som möjligt för att kunna leva på träningen.

– Jag vill jobba med träning, kanske vara pt och få sponsorer. Ju större man är desto fler följare på sociala medier får man, säger Oskar.

Två av hans förebilder, kroppsbyggarna och influerarna Sam Sulek och Ramon Dino, har båda över fem miljoner följare på Instagram. Deras flöden består till stor del av överkroppar och pumpade muskler. För Oskar blir det en inspiration och ett mål att sikta på.

– Mr Olympia, den fysiken vill jag ha, säger han.

Men för att få drömkroppen använder sig Oskar av det olagliga dopningsmedlet testosteron. Medlet bygger upp muskler snabbare och gör en både större och starkare.

– Jag bryr mig inte om vad folk tycker. Jag vill bara se mig själv i spegeln och vara nöjd, säger Oskar.

Riskerna med dopning är många. Impotens, håravfall och panikångest. Det finns olika biverkningar beroende på vilket medel som används. För Oskar är kroppsmålen viktigare än riskerna.

– Det värsta med testosteron är att du kanske inte kan bli pappa, säger Oskar.

Bilder på sociala medier

Nästan varannan person mellan 18 och 29 år påverkas negativt av kroppsideal. Killar är den grupp som ökar mest enligt en Sifoundersökning från 2022.

Influerare sprider kroppsideal som kan skapa en känsla av otillräcklighet, särskilt hos unga. Men influerare representerar inte hela befolkningen. Det menar Aurélien Daudi som har forskat på träningskulturen på sociala medier vid Malmö universitet.

”Den typiska manliga drömkroppen är kopplad till styrketräning”, skriver Daudi.

Anledningen till att unga väljer styrketräning är i första hand för att se bättre ut. I andra för att må bättre, skriver Daudi.

Träning är i sig positivt på många sätt. Forskning visar bland annat att fysisk aktivitet minskar psykisk ohälsa. Men träning i kombination med att jämföra sig med orealistiska ideal kan bli skadligt.

Testosteron

Efter gymmet tar Oskar bilen hem igen. Det är ”dags att ta grejerna”, alltså injicera testosteronet.

Oskar menar att kosttillskott inte är tillräckligt för att nå drömkroppen han siktar på. Att dopningsmedlet han använder är olagligt struntar han i.

– Att det är illegalt spelar ingen roll. Varför ska man vara en ”NPC” som alla andra? säger han.

”Träna i stället för att dopa”

Adam Skantz, ansvarig för dopningsfrågor hos polisen i Örebro län, menar att det största problemet med dopning är brottsligheten som den kommer med.

– Det är nära besläktat med narkotika och våldsbrott, säger han.

Det vanligaste dopningsmedlet, anabola androgena steroider eller AAS, är idag lika vanligt bland motionärer som bland elitidrottare.

– Det finns andra vägar att gå. Man förstör för sig och sin omgivning. Träna i stället för att dopa, säger Skantz.

Unga har provat

Enligt en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har en procent av alla elever i årskurs nio någon gång använt AAS.

– Det är en skrämmande hög siffra. De är unga och det visar på att dopning är något att jobba mot, säger Skantz.

För Oskar är testosteron inte slutet. Han funderar på att prova starkare dopningsmedel för att växa mer. Men trots att han inte tycker att folk ska börja med dopning fortsätter han. Målet är kroppen som inte går att få på annat sätt.

Oskar heter egentligen något annat.