Osäker framtid för fjällräven

Även om antalet fjällrävar i Sverige ser ut att öka inom den närmsta tiden är deras framtid oviss. Klimatförändringar och konkurrens med rödrävar leder till att deras områden blir mindre.

– Den nära framtiden ser ljus ut, men långsiktigt är det mörkt, säger Henrik Thurfjell, forskare i ekologi.

Fjällräven trivs allra bäst på tundran.
Fjällräven trivs allra bäst på tundran.

Fjällräven är starkt hotad. I dag finns runt 550 fjällrävar kvar i Sverige, de flesta uppe i fjällen längs med den norska gränsen. Det är en stor ökning jämfört med 2000-talet, då det bara fanns runt trettio kvar. Trots det riskerar fjällräven att utrotas.

Henrik Thurfjell är forskare i ekologi vid Sveriges landsbruksuniversitet i Uppsala. Enligt honom finns det många olika sätt att hjälpa fjällräven. Åtgärder som behövs är till exempel uppfödning av nya rävar och att placera ut foderautomater, men också att jaga rödrävar.

– Ju varmare det blir desto längre upp i fjällen kommer rödrävar, säger Henrik Thurfjell. De konkurrerar ut fjällräven, tar deras föda och minskar deras habitat.

Rödräven är nästan dubbelt så stor som fjällräven. Utöver att ta deras föda kan rödräven också döda fjällrävar.

Rödräven - fjällrävens största fiende.
Rödräven - fjällrävens största fiende.

Samarbete över landsgränserna

Länsstyrelsen i Norrbottens projekt ”Felles Fjellrev – Together for the Arctic fox” inleddes i mars i år, och har som syfte att hjälpa fjällräven att överleva. David Bell är projektets ledare. Tillsammans med norska och finska myndigheter kämpar de för att rädda fjällräven från utrotning.

– Det är ett stort projekt med många samarbetspartners som gör många olika saker. Det kan vara stödfordring, jakt på rödräv och forskning. Vi följer också upp tidigare projekt, säger han.

David Bell ser en tydlig koppling mellan klimatförändringen och fjällrävarnas öde. Uppvärmningen leder till att fjällrävens naturliga habitat begränsas, och området tas över av rödrävar.

– Kan vi inte bromsa utvecklingen ser det mörkt ut. Det är inte ett alternativ för mig att inte göra någonting, säger han.

Samarbetet med Norge och Finland finansieras till stor del av EU-programmet Interreg aurora.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Klimat
Mer från Nyheter