Oro för klimatet krossar familjeplaner: “Det blir lite som en sorg”

I Norrköping forsar vattnet kraftigt i strömmen. Emma Carlsson, 20, blickar ut över den glittrande vattenytan. Hon kikar ner över bryggkanten och noterar två pantburkar som guppar bland vassen i vågorna. Hon fnyser och skakar på huvudet.

Intill vattendraget ligger Linköpings universitetscampus. Här pluggar Emma andra året på socionomprogrammet. Hon trivs bra, men studierna är inte det enda som upptar hennes tankar.

En osäker framtid

På senare år har en oro för klimatet vuxit sig stark hos Emma. Synen på framtiden är inte optimistisk, som den brukade vara. Osäkerheten kring att bilda familj blir mer och mer påtaglig, trots att det förut har varit en självklarhet.

– Det har känts som en naturlig del av Svensson-Svensson-livet.

Emmas osäkerhet är kopplad till att inte kunna garantera en säker framtid för eventuella barn och barnbarn. Hon oroar sig för klimatets oförutsägbara effekt på ekonomin, politiken och vädret. Den inre oron för klimatet och förväntningarna utifrån på att skaffa barn blir en känslosam krock.

– Det blir lite som en sorg nästan, för någonting som kanske aldrig kommer bli som det har varit i ens huvud.

Reaktionerna

I oktober 2024 lade Emma ut en video på Tiktok där hon berättade om sin oro för framtidens klimat. Videon fick 18 000 visningar och flera användare, främst jämnåriga kvinnor, kommenterade att de kände igen Emmas känslor. Det blev en fin gemenskap.

Men responsen var inte enbart positiv. Bland röda hjärtan och förstående ord fylldes kommentarsfältet också med anmärkningar som “media älskar hur de kontrollerar dig så enkelt”, “du kommer ändra dig” och “tragiskt vad lättskrämda folk är”.

– Det var så sjukt negativa kommentarer och personliga påhopp. Och klimatförnekande kommentarer.

Oron finns även hos forskare

Linnea Huusko, 28, är doktorand i meteorologi vid Stockholms universitet. Hon är van vid att att individer på olika sätt förnekar klimatkrisen. Ett vanligt antagande är att klimatkrisens effekter ligger längre fram i tiden än vad de gör.

– Vi kanske inte lider av det på samma sätt som andra delar av världen. Men det är ett problem som är här nu. Och ju tidigare vi agerar, desto bättre.

Linnea tror att rädslan för klimatförändringarna grundar sig i rapporter som beskriver hur en potentiell framtid ser ut om krisen fortsätter som den gör i dag. Oron finns även hos henne själv.

– I och med att jag jobbar med det här så vet jag hur illa det kan bli. Och det gör att jag också drar mig för att skaffa barn faktiskt.

Av rädsla eller aktivism

Linnea ser två infallsvinklar i barnfrågan: De som väljer bort barn på grund av rädsla och de som gör det för att minska sitt klimatavtryck. Men om det sistnämnda är en effektiv åtgärd är svårt att avgöra i dag.

– På ett sätt kan man säga att fler människor ger mer utsläpp. Det går inte att komma ifrån.

– Men i och med att vi behöver göra det vi kan nu, så tror jag att det möjligtvis ligger så långt fram i tiden att det inte är det mest relevanta just nu, tillägger hon.

Fler unga kvinnor är osäkra

Emma och Linnea är inte de enda kvinnorna vars oro för klimatet påverkar inställningen till barn. I en studie som utförts regelbundet av Uppsala universitet framkommer att andelen kvinnor som är osäkra på eller helt avstår från att skaffa barn ökat. 2014 var andelen en av tio kvinnor. 2023 var den en av fyra.

Medelåldern hos kvinnorna i studien var 24 år. Av dem som uppgav skälen för osäkerhet var den femte vanligaste anledningen överbefolkning och oro för framtida klimatförändringar.

Martin Kolk, 39, forskar i barnafödande på Stockholms universitet. Han berättar att sådana anledningar främst framkommer på en generell nivå i forskningen om lågt barnafödande.

– Om man formulerar frågor i en enkätundersökning, då håller folk med om att man ska tänka på klimatet. Det verkar finnas i en allmän samhällsdiskurs.

Inte bara en klimatfråga

På individnivå återfinns ofta andra faktorer. Enligt Martin är den främsta orsaken i nuläget en global kulturförändring i värderingar och syn på livsstil.

Han beskriver barnafödande som en berg-och dalbana. År 1990 var barnafödandet högt, sedan sjönk det och vid 2010 var det högt igen.

– Men efter 2010 har vi sett en ganska stor nedgång. Och nu har vi det lägsta barnafödandet som vi egentligen någonsin sett i Sverige.

Framtiden

Hur barnafödandet kommer se ut i framtiden går inte att förutspå. Men Martin tror inte att klimatfrågan kommer att bli vanligare i diskussionen.

Istället tror han att dagens låga födelsetal kommer minska rädslan för överbefolkning och öka lusten för att skaffa barn. Han nämner även att inställningar kan ändras över tid.

– Men det finns faktiskt inget sätt att veta om de här personerna som inte skaffar barn nu kommer få det i framtiden förrän vi väntar och ser.