Kläder och extrapris så lång ögat når. Det är mitt på dagen en måndag, men i butiken är det fullt ös. De flesta har samlats runt de röda skyltarna. ”Reducerat pris” står det. Där hänger plaggen som snabbt måste försvinna för att lämna plats åt vårens nya kollektioner. Det är svårt att tro att samma företag på sin hemsida skriver att de enda trenderna värda att följa är att “vårda, återanvända och återvinna”.
Nu driver flera stora fast fashion-kedjor i Sverige, bland annat H&M, MQ och Lindex, egna secondhand-initiativ. De går ut på att kunder lämnar in gamla kläder som sedan säljs i utvalda butiker eller på nätet. Yrsa Lindberg arbetar med hållbarhetskommunikation och driver det populära Instagramkontot @greenwashingisverige. Hon tror att det finns flera orsaker till klädföretagens secondhand-satsningar.
– Delvis gäller det för modeindustrin att säkra upp intäkter när allt fler köper secondhand, säger hon.
Men framförallt är det ett sätt för modeföretagen att visa konsumenterna att de värnar om klimatet.
– Kritiken mot fast fashion har blivit så pass bred att jag tror att många företag känner att de måste jobba med sin image, menar hon.
Den globala modeindustrin står för mer koldioxidutsläpp än både flyg- och sjöfartsindustrin tillsammans. Att klädkedjorna, genom secondhand, verkar uppmuntra en mer hållbar affärsmodell välkomnas därför av många. Men riktigt så enkelt är det inte.
– För att initiativen ska ha nytta måste det ersätta antalet nyproducerade plagg, förklarar Yrsa Lindberg.
Om klädkedjorna inte minskar sina produktionsvolymer och i stället fortsätter att sälja lika mycket nytt som tidigare har de nya secondhand-initiativen ingen egentlig effekt på utsläppen eller miljön. Förutom att färre kläder hamnar på tippen.
– Om det ska kommuniceras som klimatnytta måste företagen vara noga med vad resultaten av secondhanden är, säger Yrsa Lindberg.
Hon menar att det är svårt att avgöra hur gröna klädkedjornas secondhand-initiativ egentligen är med den informationen som görs tillgänglig.
– Det finns viktig statistik som vi inte får, säger hon.
I ett mejl till Läget skriver MQ att inköpsvolymerna inte minskat till följd av secondhanden. Detta för att det fortfarande står för en relativt liten del av försäljningen. Läget har även sökt H&M och Lindex, men utan att ha fått svar.
Värdekuponger som uppmuntrar till nyköp
På de tre klädkedjorna som Läget har tittat på erbjuds kunderna värdekuponger att handla för i utbyte mot att gamla kläder lämnas in. Lämnar man in en påse kläder på H&M får man 50 kronor att handla för. Samma sak gäller på Lindex. På MQ avgörs summan av vilket typ av plagg som lämnats in.
– Syftet med att återbruka kläder måste vara att minska antalet nyköp, säger Yrsa Lindberg.
Att företagen uppmuntrar till köp genom att ge ut värdekuponger att handla nyproducerat för menar hon går emot det syftet.
Samtidigt förstår hon att det finns en poäng i att locka folk till att lämna in gamla plagg.
– Om konsumenter lämnar in kläder i stället för att slänga dem i soptunnan har ju det en positiv verkan, menar Yrsa Lindberg.
Flera av klädkedjorna har integrerat secondhand-försäljningen på sina sajter och i utvalda butiker. Det tror Yrsa Lindberg gör det enklare för kunden att handla hållbart. Men det kan även leda till att det köps mer nyproducerat. Särskilt om kunden nyss fått en värdekupong att shoppa för.
– Risken är att de föder varandra, säger hon.
MQ skriver i ett mejl till Läget att värdekupongerna lika väl kan användas till att köpa secondhand som nytt, det väljer kunden själv.
Trots att secondhand-initiativens klimatnytta är oklar tycker inte Yrsa Lindberg att man ska sluta handla där. Det finns nämligen en poäng i att visa klädkedjorna att intresset för secondhand finns hos deras kunder.
– Företagen behöver känna att det finns potential i secondhand-marknaden, annars vågar man inte minska på nyproduktionen, menar Yrsa Lindberg.
– Men då måste företagen visa oss att det här inte bara är greenwashing, tillägger hon.
