Ny statistik från skolverket visar att andelen behöriga lärare i särskolor nästan halverats sedan 2015. I ett pressmeddelande skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson att

“Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen”

“Jag tror man ska tolka det lite omvänt”

Per Båvner är utredare för Sveriges Lärare. Han förklarar att det finns färre behöriga lärare i särskolan då det krävs en specialistutbildning. Utöver behörighet för grundskolan behövs en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Innan den nya skollagen från 2011 var inte reglerna lika strikta.

– Jag tror att man ska tolka det lite omvänt och se kravet på behörighet som en ambitionshöjning för särskolan. Innan tyckte man inte att särskolan var lika viktig. Nu vill vi nå så långt som möjligt med varje enskild elev i särskolorna, säger Båvner.

Han menar att det är positivt att man ställer hårdare krav på undervisningen, även om man idag inte lever upp till ambitionsnivån. Målet är att undantaget från legitimationsreglerna ska upphöra och att det då ska krävas både lärar- och specialistutbildningen för en fast anställning i särskola.

“Nu får de fan anstränga sig”

Vid ett flertal gånger har kravet på specialistutbildningen för fast anställning i särskolan flyttats fram av regeringar.

– Nu får de fan anstränga sig och se till att fler läser specialistutbildningen, säger Båvner.

Sveriges Lärare vill se en satsning på generösa vidareutbildningar så fler går specialistutbildningen och därmed blir behöriga.

Nya bestämmelser

Från och med den andra juni i år kommer grundsärskola och gymnasiesärskola byta namn till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola. Dessutom kommer utvecklingsstörning istället att kallas för intellektuell funktionsnedsättning.