Nytt skolbidrag: Viktig pusselbit för att höja kvalitén

Skolor kan söka ett nytt bidrag som hjälper elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt presenteras statistik som visar brister i arbetet med att upptäcka elever som behöver stöd. Läget pratar med Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket om saken.

LEKTION. Foto: Henrik Montgomery/TT

Specialpedagogiska skolmyndigheten meddelar att de som har ansvar för skolverksamheter, under perioden 30 maj till 10 juni, kommer kunna söka ett nytt bidrag för att skapa mindre klasser för elever i behov av särskilt stöd. Regeringen beslutade om bidraget i februari och totalt är det 40 miljoner kronor som kommer delas ut under hösten till sökande.

”Bidraget ska underlätta för skolor att starta anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet där elever med behov av särskilt stöd kan ha delar av eller hela sin undervisning.” Det säger Mattias Allberg, chef för Statsbidragsenheten på Specialpedagogiska skolmyndigheten till TT.

Alla elever har vissa kunskapskrav som de måste uppnå för att utvecklas i sin skolgång. Om en elev riskerar att inte nå de kraven ska skolan först ge stöd genom anpassningar inom den ordinarie undervisningen. Om de stödet inte räcker till ska skolan göra en utredning om det finns behov av särskilt stöd. Finns det ett behov av särskilt stöd ska eleven få det och ett åtgärdsprogram ska utformas. Särskilt stöd kan också ges, utöver de med inlärningsproblematik, till elever med olika funktionsvariationer.

Ulrica Dahlén. Foto: Privat

Ny statistik från Skolverket visar att särskilt stöd ges för sent i grundskolan. Det finns tre typer av ingripande särskilt stöd som Skolverket har tittat på. Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. Enligt Skolverkets statistik ökar antalet elever med åtgärdsprogram från årskurs 1 till 6, men sedan minskar det fram till årskurs 9 där andelen stöd är som högst i samtliga kategorier.

Varför särskilt stöd statistiskt minskar efter årskurs 6 för att sedan nå sin topp i årskurs 9 har inte Skolverket undersökt. Många elever byter skola när de börjar högstadiet. Tappet efter årskurs 6 kan handla om bristande rutiner när det gäller informationsutbyte mellan skolor. Brist på rutiner och kunskap om att upptäcka och identifiera när särskilt stöd behövs kan vara några av de faktorer som påverkar hur statistiken ser ut förklarar Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket till Läget.

Särskilt stöd för de elever som behöver det är en rättighet. Att upptäcka behov av stöd tidigt är viktigt, enligt henne. Om man upptäcker tidigt att en elev har svårigheter i skolan kan det betyda att eleven behöver ett mindre ingripande stöd än om behovet upptäcks först när eleven halkat efter i flera år.

– Till exempel om en elev har problem med läsningen, om man upptäcker det tidigt, kan en intensiv lästräning i en kortare period räcka för eleven att hinna ikapp. Medan om man upptäcker lässvårigheter senare kan det leda till att eleven kanske inte kommer in på gymnasiet, säger Ulrica Dahlén.

Specialpedagogiska skolmyndighetens nya bidrag är Ulrica Dahlén positivt inställd till. Hon tycker att det är bra att olika myndigheter erbjuder flera former av stöd till skolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd.

– Det nya bidraget är en viktig pusselbit för att höja kvalitén ytterligare för särskilt stöd till elever som behöver det, säger Ulrica Dahlén.

Samtidigt uttrycker hon att det finns en risk när kommuner eller skolor själva behöver söka ett bidrag att många skolor där behov finns inte skickar in en ansökan. Därför behöver bidraget kombineras med andra stöd och bidrag, så att flera pusselbitar tillsammans hjälper att ge elever den utbildning de har rätt till.

Ämnen i artikeln
Mer från: Nyheter
Quiz v34. Foto: TT

Nyhetsquiz vecka 34 – har du hängt med?

Sovjetiskt krigsmonument, ny fantasyserie och dinosauriespår. ...

VÄRMEBÖLJA. Foto: Marko Säävälä/TT

Varning för värmebölja i helgen

Den som längtar efter värme blir bönhörd i södra Sverige under...

Kapitolium. Foto: AP / Scott Applewhite

USA godkänner svensk Nato-ansökan

Senaten i USA:s kongress har godkänt Sveriges och Finlands Nat...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Foto: Bertil Ericson / TT

Världsmiljödagen - en kampanj för en grönare framtid

Nyheter Söndagen den 5 juni är det Världsmiljödagen. Temat för året gå...

Foto: Clara Nilsen

Sommarjobb: framtidsdrömmar och extrapengar

Nu står sommaren runt hörnet och för många ungdomar väntar någ...

Mer från Läget
Quiz v34. Foto: TT

Nyhetsquiz vecka 34 – har du hängt med?

Sovjetiskt krigsmonument, ny fantasyserie och dinosauriespår. ...

VÄRMEBÖLJA. Foto: Marko Säävälä/TT

Varning för värmebölja i helgen

Den som längtar efter värme blir bönhörd i södra Sverige under...

HÖGSPÄNNING I SOLNEDGÅNG . Foto: Johan Nilsson/TT

Elpriset rusar – rekord i södra Sverige

4,47 kronor – så mycket kommer elen kosta per kilowattimme på ...

Stockholmsbörsen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Börsen faller efter stark jobbrapport

Stockholmsbörsen faller kraftigt efter beskedet att fler jobb ...

Kapitolium. Foto: AP / Scott Applewhite

USA godkänner svensk Nato-ansökan

Senaten i USA:s kongress har godkänt Sveriges och Finlands Nat...

England Germany Euro 2022 Women Soccer. Foto: AP Photo/Alessandra Tarantino

England jublar: ”Fotbollen är hemma” efter 56 år

Sport England tar EM-guld i fotboll efter 2–1 mot Tyskland i finalen...