Orolig omvärld, högt söktryck och internationellt samarbete. Världsläget ställer nya krav på Hemvärnet.
– Det kommer inte bli mindre för oss att göra, snarare mer, säger rikshemvärnschefen Laura Swaan Wrede
Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 sökte sig nästan 30 000 personer till Hemvärnet. Det var ett söktryck ingen var beredd på, och något som man på Hemvärnet fortfarande arbetar med att hantera. Söktrycket är också ojämnt fördelat över landet. Många har sökt till Hemvärnet i exempelvis Stockholm, men i andra delar av landet saknas det folk.
Kravet för de som är med i Hemvärnet är att om man blir inkallad måste man infinna sig snabbt. Det är viktigt att soldaterna har bra koll på lokalområdet. Men, för att täcka upp i områden där det saknas folk har man försökt rekrytera soldater från Mälardalsregionen till Norrland. Enligt Rikshemvärnschefen Laura Swaan Wrede har det funkat bra.
Hon utesluter inte att vissa soldater kommer behöva tjänstgöra mer i framtiden än vad de gör idag och att arbetsbelastningen kan bli större.
– Det finns så mycket vi behöver förändra och vi måste göra det snabbt. Vi måste våga chansa ibland och inte vila oss i form.
Hon berättar också att Hemvärnet kommer arbeta mer internationellt i framtiden. Redan nu samarbetar man med Norge, Danmark och de baltiska länderna.
– Nu när vi är Natoallierade kommer det också innebära värdlandsstöd. För att ge det stödet kan vi behöva röra oss över gränserna till våra grannländer. Vi måste helt enkelt följa med i det som händer.
