Ny migrationspakt i EU - Vad betyder den?

Kvällen den 10 april föll en historisk dom i EU-parlamentet. Efter tio år av bråk har unionen nu en gemensam politik för asyl och migration. Den är stor och invecklad och består av nio lagar. Hur kommer människor påverkas i praktiken?

Hur påverkas den som söker asyl?

Innan lagen

De som söker asyl i Europa tar sig ofta över havet. Då kommer de först till medelhavsländerna, till exempel Grekland, Italien eller Cypern. Personen ska får komma in och får någonstans att bo. Att inte låta någon söka asyl är olagligt. Det händer dock ibland ändå. Boendena är ofta låsta anläggningar som ska hindra personerna från att åka vidare till ett annat land. Ofta kommer folk ändå ut och tar sig vidare. Från anläggningen ska de kunna söka asyl.

Efter lagen

Med de nya reglerna kommer personerna att genomgå en så kallad screening direkt vid gränsen. Människor kommer delas upp i två grupper utifrån hur sannolikt det är att de får asyl. Landet man kommer från spelar störst roll. En person från Eritrea har till exempel större chans att få asyl än en från Tunisien. Det är eftersom att de flesta EU-länderna tycker att Eritrea är farligare att bo kvar i än Tunisien. Idén är att screeningen ska ta max en vecka.

De som man tror kommer få asyl i Europa får komma över gränsen direkt. De får någonstans att bo i landet och kan söka asyl. De ska ha samma rätt till sjukvård och skola oavsett land. Idén är också att de ska få börja jobba inom sex månader efter att de sökt asyl.

De som man inte tror kommer få asyl hamnar i gränsförvar. Deras asylprocess ska bli kort och de flesta ska få avslag. En person som får avslag ska antingen skickas tillbaka till sitt hemland eller till ett så kallat säkert tredjeland. Det betyder ett land utanför EU som anses vara säkert.

Idén är att det ska gå snabbare att få veta om man får asyl eller inte, och att länderna ska jobba likadant.

Hur påverkas vi i Sverige?

Sverige har inga gränser mot länder som inte är i EU. Det gör att få migranter kommer direkt hit. Om en person kommer med flyg eller på annat sätt lyckas ta sig till Sverige, utan att ha mottagits i ett EU land, så gäller screeningen också för svensk polis och myndigheter i Sverige.

Solidaritetsmekanismen

En annan del av lagarna kallas solidaritetsmekanismen. Det handlar om att alla EU länder måste hjälpas åt. Vissa länder tar emot fler asylsökande än andra. Det är också ofta samma länder som migranter kommer till först, vilket blir dyrt för de länderna. Vissa tycker att alla länder i EU ska ta emot flyktingar. Men det har många länder varit emot i EU och har därför inte röstats igenom.

Den nya lagen är en kompromiss. Den säger att alla länder måste hjälpas åt, men att det går att göra på olika sätt. Ett land som inte vill ta emot asylsökande kan istället välja att skicka pengar eller personal till, till exempel, Grekland för att hjälpa till.

Risker med den nya lagen

–Det finns risk att det inte fungerar som det är tänkt.

Bernd Parusel, expert på EU och migration, förklarar att liknande system har provats tidigare i bland annat Grekland. Det fungerade inte alltid bra. Den korta tiden det skulle ta hölls inte och många fick vänta väldigt länge.

En annan risk är att den snabba processen och reglerna om säkra länder, gör att personer som behöver skydd blir utvisade. Förvaret vid gränsen kan göra det svårt för människor att få den hjälp de behöver, som sjukvård, rådgivning och hjälp att överklaga om de blir utvisade. Rättssäkerheten kan bli sämre jämfört med hur det brukar fungera. Det kan göra det svårt att få hjälp från en jurist om man vill överklaga sin utvisning och få en chans till. Det kan minska rättssäkerheten, enligt Bernd Parusel.

Att avvisa någon till ett tredje land finns det också risker med. Vad händer om personen inte får asyl där och inte har någon annanstans att ta vägen?

–Det finns de som tycker att EU-länderna försöker göra sig av med sitt ansvar, förklarar Bernd Parusel. Många länder utanför Europa har redan många fler på flykt än länderna i EU.