William Isdal berättar att han i början av distansundervisningen tyckte att det var skönt att vara inomhus och inte behöva gå upp tidigt. Att man kunde sova och kolla på lektionerna från sängen. Men efter ett tag så blev det för ensidigt. Han beskriver det som att han gick från den ena datorn till den andra. Att det blev lite deprimerande, när man inte var ute lika mycket som innan.
– Jag kände att något behövde göras så började jag gå ut och ta en vanlig promenad i skogen eller bara gå omkring utomhus för att få frisk luft. Det påverkade mig väldigt positivt och jag började sova mycket bättre på nätterna, säger William Isdal.
Filip Helgestrand berättar att han under tiden det varit distansundervisningen gått ute både på morgonen och under lunchen med sin hund. Han berättar att han varit ute i naturen mer under tiden det varit distansundervisningen än innan.
