Kanske har du druckit ur en och samma glasflaska två gånger? Det finns en knapp, men inte omöjlig chans att det är så. I Sverige har glasflaskor rengjorts och använts på nytt sedan 1800-talet, genom det så kalladde returglassystemet. Systemet finns kvar än i dag, men i mycket mindre skala än tidigare.
— Efter pet-flaskornas intåg började returglassystemet monteras ned. Det var ett resultat av den tidens strävan efter enkla, billiga lösningar som i efterhand kanske inte visade sig vara så bra, säger Carl Mark, produktionsansvarig på Sveriges Bryggerier.
Tidigare såldes även vin- och spritflaskor i returglas, men i dag omfattas systemet endast av två sorters flaskor - 33 cl och 50 cl. Nu höjer Sveriges bryggerier panten på returgglas till tre kronor för att motivera fler att panta. Höjningen är ett led i den svenska tillämpningen på EU:s nya avfallsdirektiv (PPWR). Målet är att minska utsläppen som kommer från förpackningar i bland annat glas.
— Vi vill ju helst få tillbaka varje såld flaska, säger Mark.
Returglassystemet har fungerat bra i restaurangbranschen. Där svenska bryggerier levererar backar fyllda med dryck. De tomma flaskorna ställs sedan tillbaka i backarna och hämtas upp av bryggerierna där de fylls på nytt. Men utmaningen ligger i att få privatpersoner att ta efter.
Låg pantgrad
Så lite som 15 procent av returglaset som säljs pantas. Orsaken tycks vara att folk helt enkelt inte vet om att det är möjligt. Förut fanns pantautomater avsedda för glas på matbutiker runt om i landet. Nu har de flesta av dessa försvunnit. Däremot kan flaskorna fortfarande pantas i kassan på Systembolaget och på vissa utvalda livsmedelsbutiker - något som de flesta inte känner till.
— Jag visste att man kunde lämna in glas på systembolaget tidigare, men det trodde jag att man hade tagit bort. Jag hade inte en aning om att det fanns kvar, säger Daniel Renndrup, 56.
Han och frun Carola har åkt till Lövsta återvinningscentral i Hässelby för att slänga skräp. Just i dag hade de inte med sig något glas, men även det brukar de sortera i kontainrarna här på återvinningen. Det kanske det blir ändring på, säger Daniel, nu när de fått reda på att man kan panta.
En annan förklaring till okunskapen är att flaskorna är dåligt märkta. Men även det blir det ändring på. Från och med den 1 juni kan du identifiera flaskorna med den nya pantsymbolen och en märkning det nya pantbeloppet på tre kronor.
Daniel är positiv till förändringen.
— Det är ett bra initiativ. Det krävs mer energi för att tillverka nya glasflaskor, så jag kan tycka att det är slösaktigt att slänga, säger han.
Större klimatavtryck
Returglasflaskorna är lite tjockare än engångsflaskor, vilket innebär att deras klimatavtryck är större om de slängs. Returglaset har däremot en stor återvinningsgrad, vilket gör det till ett mer klimatsmart alternativ så länge flaskorna pantas och återanvänds.
— Flaskorna används tills dess att de går sönder eller då bryggeriet inte längre anser att de är i brukbart skick. En bekant till mig kom över en flaska som var 61 år gammal, berättar Carl Mark.
