Nästan 60 % av de 25 000 delprov som skrevs på 297 skolor i landet under 2019 fick ett annat betyg vid en ny rättning, visar utredningen som publicerades i år.
Riksdagen beslutade 2017 att de nationella proven ska ges större tyngd för en mer likvärdig betygssättningen. Utredningarna, som utförs på uppdrag från regeringen, har visat på liknande resultatet de senaste elva åren. Eftersom hela syftet med utredningarna är att motverka den här sortens spretiga bedömningar är resultatet under kritik.
Störst skillnad är det på de frågor där svaren ges i fritext.
— När det gäller dem är det svårare att avgöra vad som är fel och rätt svar. Sedan ser vi att proven bedöms på olika sätt på skolorna. I vissa fall rättar lärarna själva utan att prata med någon kollega. På andra skolor avidentifieras proven så man inte ska kunna se vilken elev som har skrivit provet, säger Fanny Hemmingsson som är utredare på skolinspektionen.
Ser man på helheten är det elevernas egna lärare som är mest generösa med betygen. På vissa skolor har man tagit till åtgärder efter utredningarna, och till exempel samarbetat eller kopplat in en extern lärare. Då har betygen gått ner en aning.
— Men det är ju fortfarande många skolor där bara elevens lärare bedömer proven, säger Fanny Hemmingsson.
Skillnaderna i betygssättningen sträcker sig över alla årskurser och ämnen, men är särskilt påtagliga i svenska.
Skolinspektionen säger att de nya rättningarna i utredningarna inte ska ses som ett facit, under snarare användas som underlag för debatten om lika betygssättningen.
I och med pandemin har nationella proven ställts in under vårterminen, då omständigheterna gör proven knepiga att utföra på ett likvärdigt sätt.
