Den 10 april gick förbundskaptenen för Sveriges friidrottslag, Kajsa Bergqvist, ut med truppen som redan nu kan börja förbereda sig inför EM i juni. Bland världsmästare som Daniel Ståhl och Armand Duplantis hittar man Maja Åskags namn i trestegsdisciplinen.
– Jag vill hoppa långt!
Friidrott av en slump
Att friidrotten skulle bli hennes yrke var inte planen. Efter tio år inom gymnastik ville hon fortsätta träna kontinuerligt. En av hennes bästa vänner gick i friidrott. Hon följde med ett pass och fastnade ganska snabbt. Tre år senare tog hon sitt första individuella guld. Gymnastiken hade gett henne en bra grund. Löpsteget som hennes gymnastiktränare brukade berömma henne för, kom till användning. Maja Åskag diskar och pratar på om varför det blev längd och tresteg, rösten dränks lite av vattnet som forsar från kranen.
– Man provar på allt i början och jag märkte att tresteg och längd gick bra. Och det är väl kul när det går bra, skrattar hon fram.
Frustration som bränsle
För henne har det varit viktigt att ha ett liv utanför idrotten. Ett liv som inte baserats på hennes prestationer. Hon har alltid haft vänner som tyckt om henne för att hon är Maja. Inte elitidrottaren.
– Den sommarn det gick som bäst jobbade jag som mest, tog studenten och massa annat. Det var skönt att få vara som vem som helst och inte elitidrottaren.
Att vara ung som elitidrottare skapar press. Maja har krav på sig själv. Hon tillägger att dem är rimliga. Hon försöker vara snäll mot sig själv. När det inte går bra och man inte får de svaren man vill är det nödvändigt att ha människor runt sig som lyfter upp en, säger Maja. Under gymnastikåren fick hon med egna ögon se folk i hennes närhet förstöras av hets och press. Man lägger ner oerhört mycket tid på att det ska gå bra, frustrationen är bra som bränsle, så länge det inte övergår i självhat, berättar Maja.
– Man måste skilja på sin person och sin prestation.
Sommarplaner
I sommar siktar hon på EM. Hon fick körtelfeber tidigare i år och beskriver det som sitt största missöde. Hon är revanschsugen och triggas av att prestera bättre. Kapacitet finns för att ta medalj, säger hon. Men målet är att nå final. Maja funderar på frågan om hon kan leva på sin idrott. Det beror på hur hon presterar. Idag är friidrotten hennes heltidsjobb. Efter friidrottskarriären kan hon inte sluta arbeta. Tresteg ger inte överdrivna summor. All kunskap som hon får som elitidrottare kommer ge henne en bra utbildning för framtiden ändå, säger hon.
Målet för framtiden är att ta medalj på stora mästerskap. Samtidigt vill hon ha sitt team runt omkring sig, må bra och bara vara Maja. Det är viktigt i ekvationen. Sommaren innehåller även ett OS, något som skulle vara en dröm. Det viktigaste för att lyckas är balansen. Om man vill stå på friidrottsarenan och hoppa långt, tycker Maja att man måste komma ihåg att ha kul.