Minskat klimatintresse bland unga – Fryshuset satsar på ”makerspace”
Publicerad
Ungdomars engagemang för klimatet har sjunkit de senaste åren, enligt Ungdomsbarometern.
På Fryshuset tänker man annorlunda för att få unga att bli mer klimatmedvetna.
– Hit kommer man inte för att prata om senaste IPCC-rapporten.
Anna Olinhejn, ungdomsledare och Olivia Forsberg, projektledare på Momentum.
Foto: Jakob Eriksson
Det är över 20 grader utomhus, årets hittills varmaste dag. Utanför Fryshusets lokaler i Hammarby Sjöstad spelar några tonåringar basket och dricker energidryck. Innanför dörrarna har just en annan verksamhet slagit upp sina portar för dagen.
– Idag vet vi inte om det dyker upp några med tanke på att det är så fint väder, säger Olivia Forsberg, projektledare för Momentum.
Momentum är en miljö och klimathub för ungdomar mellan 15-25 år och är en del av ett global projekt som heter Planet One. Målet är att öka ungdomars miljö och klimatengagemang. Det kallas för ett ”makerspace”, fokuset är på skapande och hållbarhet, målet är att ungas intresse för klimat och miljö ska ska fångas upp och att de får utlopp för det på ett kreativt sätt.
– Vi kan hjälpa ungdomar med projekt de vill göra, till exempel om någon vill bygga fågelholkar i naturen så kan de få medel av oss till att göra det, berättar Olivia Forsberg.
Måndagar till onsdagar är det öppet kl 16-20 för alla mellan 15-25 år. En vanlig drop-in kväll brukar det komma runt fem personer, ofta samma stammisar.
För att nå ut med budskapet har de åkt runt på olika skolor och berättat om verksamheten, men det har varit svårt att nå ut lika mycket som de hade önskat.
– Tanken är ju att vi skulle vilja ha fler personer som kommer hit, helt klart, säger Olivia Forsberg.
Momentum har drop in-tid mellan kl 16-20 måndagar till onsdagar.
Foto: Jakob Eriksson
Svårare att få ungdomar att komma
– Det är likadant med alla verksamheterna vi har i fryshuset. Det är svårare och svårare att få ungdomar att komma. Vare sig du erbjuder utbildningar om jämställdhet, antirasism eller dans. Det finns väldigt mycket som man erbjuder till ungdomar som är gratis. Men det är svårare att locka ungdomar idag. Vi vet inte vad det beror på, berättar Olivia Forsberg.
Nedåtgående klimattrend
Den 20 augusti 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset i Stockholm, i protest mot politikernas tafatthet i klimatfrågan. Året efter, den 27 september 2019, genomfördes den största klimatstrejken i Sveriges historia. Bara i Stockholm samlades över 60 000 personer för att kräva ett stopp på de akuta klimatförändringarna. Då stod klimatengagemanget bland unga på en slags topp.
Gustaf Wernblom, 18, pluggar på Norra Reals gymnasium och brukar gå på klimatdemonstrationer när han har tid. Han märker till viss del av ett sjunkande intresse.
– De som var insatta innan den stora ”peaken” 2019, hänger ändå kvar. Men kanske att de som blev mer indragna då har fallit av nu.
Gustaf Wernblom märker av ett sjunkande intresse.
Foto: Jakob Eriksson
Ullrik Hoffman är VD på Ungdomsbarometern som undersöker ungdomars levnadsmönster, han vittnar om att klimatengagemanget har sjunkit den senaste tiden.
– Det finns en nedåtgående trend just nu. Det kan vi se i våra nationella enkätundersökningar och andra typer av studier, att miljö och klimatintresset minskar. Visserligen från höga nivåer, men det har minskat.
Att andra politiska frågor som ekonomi och säkerhet tog större fokus i senaste valet har påverkat. Ulrik Hoffman menar dessutom att det är naturligt att strömmingar i samhället skiftar över tid.
– Det var mycket av en trendfråga för några år sedan, även en konsumtionsrelaterad trend där fler blev vegetarianer, veganer och fler som handlade på second hand, folk förändrade även sina resvanor. Det var lite coolt att vara miljöengagerad. Alla såna trender kommer och går, och nu har den kanske gått lite för den här gången.
Fortfarande klimatmedveten
40 procent av ungdomarna i Sverige, tyckte att milö och klimatfrågan var den viktigaste samhällsfrågan 2022. Vilket är åtta procentenheter färre än under 2021, enligt Ungdomsbarometern.
En som däremot fortfarande tycker att klimatet är den viktigaste samhällsfrågan är Nell Lundberg Allerholm, 17. Hon blev klimatmedveten för några år sedan genom att anpassa sitt personliga konsumtionsmönster.
– Jag började äta vegetariskt, handla på second hand och resa mindre när den stora miljövågen kom, och så har jag fortsatt att leva.
Nell Lundberg Allerholm anser att miljön och klimatet fortfarande är den viktigaste samhällsfrågan i Sverige.
Foto: Jakob Eriksson
Känner uppgivenhet
Ulrik Hoffman på Ungdomsbarometern menar att annan av anledningarna till att klimatintresset kan ha svalnat är att man helt enkelt känner uppgivenhet.
– De finns en grupp som var engagerade för ett par år sen men som känner att det inte hände någonting, att det inte spelar någon roll om de engagerar sig.
Ledarna på Momentum vill inte vara domedagsprofeter.
Foto: Jakob Eriksson
Hoppingivande samtal
Olivia Forsberg på Momentum menar att målet med verksamheten på Fryshuset är att den ska vara relationsbyggande och att ledarna ska kunna påverka ungdomarna att ta bra klimatbeslut – utan att verka som domedagsprofeter.
– Hit kommer man inte för att prata om senaste IPCC-rapporten, eller hur många procent av isen som finns kvar. Vi har mer fokus hoppingivande samtal med ungdomar som kanske inte heller har så många andra ställen att gå till.