Miljontals portioner skolmat i soporna 2024

Stora delar av centrum är avstängda för att ge plats åt löparna som springer Stockholm maraton. Mitt i folkvimlet i Kungsträdgården pågår en kinesisk festival. Med nyfikna blickar följer 18-åringarna Mira Schönning, Isabell Skantz och Alrik Johrén det som händer på scenen.

De går alla tre på Tumba gymnasium. Ingen av dem förvånas när de hör att över 23 miljoner portioner skolmat slängdes förra året.

– Det känns verkligen hemskt. Det är väldigt mycket mat, säger Mira.

– Det oroar ju en, men jag är inte förvånad. Jag ser ju hur mycket mat som vi slänger på vår skola, säger Isabell.

Vill få mer information

De önskar att fler hade tagit vara på att skolelever får gratis lunch varje dag i Sverige. Men de tycker också att personalen borde informera eleverna ännu mer om att slänga mindre och konsekvenserna av matsvinn.

– I matsalen har de satt upp små skyltar ibland när det har slängts massa mat dagen innan. 'Igår slängdes så här mycket mat'. Men det finns inget stort incitament att man ska undvika att slänga mat, säger Alrik.

Vill att eleverna ska få möjlighet att påverka

I Livsmedelsverkets rapport beskrivs det hur elevers inflytande över skolmaten kan vara en viktig del i att minska matsvinnet. Men också att det måste finnas tillräckligt med tid i schemat för att eleverna ska slippa stressa under lunchen. Det är två saker som eleverna Luna Lövnes Lilja och Mayelys Redondo på Amerikanska gymnasiet vill se.

– Att eleverna får hjälpa till med matsedeln eller komma med tips om hur skolan kan förbättra maten för att inte det ska slängas så mycket hade varit bra, berättar Luna.

– Längre lunch. Ibland kanske man slänger för att man inte hinner äta, säger Mayelys.

Mattias Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet, forskar på hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart genom att minska matsvinnet. Han berättar att det finns en stor medvetenhet i svenska skolköken om matsvinn.

– Jag började undersöka detta 2014 ungefär. Då var det bara ett fåtal i Sverige som höll på att mäta matsvinn och som jobbade med det över huvud taget. Sedan dess har det växt nästan explosionsartat.

Så gör skolorna med lägst svinn

För ett par år sedan bestämmer Mattias och hans kollegor sig för att ringa upp skolorna med lägst matsvinn i landet, för att ta reda på hur de arbetar med matsvinn. Svaren de fick är de “tråkiga sakerna”. Det är de åtgärderna som är mest grundläggande och enkla att genomföra. Men också de som verkar vara mest effektiva.

– De tog till exempel tillvara på rester från salladsbuffén och försökte laga mat på dem dagen efter. De informerade eleverna om att de gärna fick ta flera gånger så att de inte tog för mycket mat första gången och sedan slängde.

Skolköken anpassar även sina recept. Ibland krävs det inte lika mycket mat till vissa recept eftersom de kan se att eleverna inte äter lika mycket av dem. Dessutom brukar de titta på elevnärvaron för att se hur många som faktiskt ska äta i matsalen, berättar han.

Satsningar utanför boxen

Runt om i Sverige genomförs många olika satsningar för att minska matsvinnet. I Lycksele frystorkas skolmat som blir över och används för att bygga upp kommunens matlager om det blir krig eller kris. I Piteå säljs matlådor med skolmat. En satsning som Mattias menar att många kommuner är försiktiga med.

– Om alla skolor skulle göra det hela tiden så skulle det bli väldigt mycket mat på marknaden. Då kanske det är orimligt att kommunen konkurrerar ut de lokala restaurangerna för att bli av med sitt matsvinn?

Även fast skolorna behöver arbeta mer med att minska matsvinnet berättar Mayelys och Luna att det sker små framsteg.

Hur arbetar de med att minska matsvinnet på er skola?

– De har börjat sätta ett mål för hur lite vi ska slänga. Och når vi det målet så får vi efterrätt, säger Luna och skrattar.

Skulle ni säga att det hjälper?

– Kanske till slut, säger Mayelys.

– Jag tror inte det. Men vi har inte så bra skolmat heller, säger Luna.