För varje exotisk frukt finns en plastpåse att lägga den i. Vissa frukter är redan skalade och skivade, tryggt förpackade i var sin liten plastlåda. Det finns fler typer av ost än man kan räkna, alla i varsin plastförpackning. Hamburgerosten är dessutom inplastad skiva för skiva inuti den större förpackningen. Jag tittar ner i min varukorg och upptäcker att allt förutom en läskburk är täckt av plast. Tillochmed pappersförpackningarna är inplastade. Väl hemma öppnar jag varje paket, och slänger all plast jag släpat hem i soporna.

Enligt statistik från Avfall Sverige producerar varje svensk 466 kilo hushållsavfall om året. Men det finns de som jobbar för att vända den trenden. Zero Waste-rörelsen startades 2008 av fransyskan Béa Johnson och sedan dess har hennes filosofi och livsstil spridit sig över världen, även till Sverige. Adeline Riblet är en av de svenskar som är aktiv i rörelsen och är med och driver organisationen Zero Waste Stockholm som startades 2018. De jobbar utifrån tre mål: ge uppmärksamhet åt rörelsen, övertyga om fördelarna och underlätta för folk som vill börja leva ett sop-friare liv.

– Zero Waste fanns i många länder men det saknades en röst i sverige, så då startade vi Zero Waste Stockholm, säger Adeline Riblet.

– Vi vill ge människor verktyg för att förstå varför detta är viktigt, och vi jobbar för att det ska bli lättare att leva såhär. Som att hjälpa affärer att sälja förpackningsfritt, fortsätter Adeline Riblet.

Fem viktiga R

Bea Johnsons idé utgår från en pyramid av fem R: Refuse, Reduce, Reuse, Recycle, Rot. Lite mindre slagkraftigt översatt till svenska som avstå, minska, återanvänd, återvinn, förmultna. Man ska börja med att se över sina behov och minimera vad man tar in i sitt hem, sen handla second-hand eller återanvända sina egna saker. Som sista steg kan man återvinna, eller låta förmultna som kompost. Ordningen är viktig och mycket handlar om förberedelse och att se till så att man inte konsumerar i onödan. Återvinna ska ses som en sista utväg eftersom det också kräver energi och bidrar till ökade utsläpp.

Kampen mot engångsplasten

Enligt National Geographic har produktionen av plast ökat från 2,3 miljoner ton till 448 miljoner ton sedan 1950-talet. Av dessa återvinns 9 procent, 12 procent förbränns, och 78 procent hamnar i naturen. Den största delen av den plasten är engångsförpackningar.

En av Adeline Riblet och Zero Waste Stockholms ambitioner är att påverka lagstiftning för att minska det ekologiska fotavtrycket. Bland annat arbetar de för att verkställa ett EU-direktiv om förbud mot just engångsplast, som muggar och plastbestick.

Från och med första maj infördes en skatt på plastpåsar i matbutiker, så priset för en vanlig bärkasse har ökat med tre kronor och de mindre fruktpåsarna kostar nu 30 öre styck. Zero Waste Stockholm tycker detta är ett steg i rätt riktning.

– Man måste känna att man betalar någonting extra, det vill vi se på fler saker. Studier visar att människor behöver ett ekonomiskt incitament för att sluta, förklarar Adeline Riblet.

Resurser och medvetenhet

Den nya skatten har rört upp en diskussion. Vissa forskare menar att produktionen av papperskassar tillochmed är sämre för miljön än plastkassar. Men enligt Malin Göransson från Naturvårdsverket kokar diskussionen i slutändan ändå ner till samma sak.

– Man kan jämföra olika material hur mycket som helst, men allt handlar egentligen om att inte slösa med jordens resurser.

Malin Göransson berättar att deras attitydundersökningar visar på en ökad medvetenhet bland svenskarna vad gäller plastanvändning. Hon menar att mycket handlar om beteendemönster.

– Plastdiskussionen fick ju väldigt stort genomslag, och vi människor behöver påminnelser för att ändra vårt beteende, säger hon.

Även om kampen för miljön sker i små etapper så ser Adeline Riblet på Zero Waste Stockholm ljust på det ökade intresset för rörelsen och miljön. Hon tycker att man ska se alla försök till förbättring som positiva bidrag.

– Vår filosofi är att det är bättre att alla gör lite än att någon gör allt perfekt. Man gör det man kan, och alla som vill göra något för miljön måste stödja varandra.