Maskrosbarns budskap till ungdomarna: “det finns hjälp att få”
Publicerad
Väldigt många barn och unga i Sverige lever i svåra hemförhållanden.
Barnrättsorganisationen Maskrosbarn försöker göra skillnad för dem.
– Vi når ungefär tusen unika barn varje år, säger Maria Pihlgren, gruppchef för Maskrosbarn stödverksamhet.
– Det är en fantastisk samlingsplats för de som vill vara någonstans där de inte behöver förklara sig. Man får ha kul, man får en paus, säger Maria Pihlgren
Foto: Carl Friborg
I ett kontorshus i Hammarby sjöstad i Stockholm har barnrättsorganisationen Maskrosbarn sina lokaler. Efter att ha gått upp för stegen genom det gråa trapphuset kliver du in till en plats som många ungdomar inte är vana vid. Du tar av dig skorna, hänger upp jackan i hallen och tar en titt in i köket. Där finns kaffe och te, en full fruktskål, mellanmål och mat om du är hungrig.
– Det blir verkligen en hemmakänsla här, säger Jenny Sörling, som jobbar som kommunikatör på Maskrosbarn.
Efter att ha gått förbi några kontorsplatser och en vägg fylld av diplom och stipendium kommer du in i rummet som är till för ungdomarna, för maskrosbarnen. Där finns en soffa, en hyllvägg fylld med brädspel och en station för utklädnad och spex. Bredvid soffgruppen står ett bord, som för en jättefamilj, med ett trettiotal stolar runt det.
I fönstret bakom soffan står en skylt med ett viktigt budskap
Foto: Carl Friborg
En trygg miljö
Maria Pihlgren jobbar med Maskrosbarns stödverksamhet. Hon berättar att bordet är till för det som kallas för torsdagsmys. En gång i veckan får de ungdomar som vill träffas i lokalerna för att äta ett riktigt mål mat. Med sallad och tillbehör, tillagat från grunden.
– För vissa av ungdomarna är det den enda gången på hela veckan som de sitter tillsammans vid ett dukat bord med vuxna och andra barn. Det blir en trygg miljö, berättar Maria Pihlgren.
Maskrosbarn är en icke vinstdrivande förening som arbetar på två sätt, berättar hon. Å ena sidan jobbar de med att driva barnrättsfrågor genom att prata med politiker och andra personer med makt. Å andra sidan ger de stöd till ungdomar som har det svårt hemma.
Vissa får sin första födelsedagspresent i livet på våra läger
Stödet kommer i några olika former. Det finns individuellt stöd, där ungdomarna kan prata med en kurator både online och på plats, eller regelbundet träffa en coach. Många av ungdomarna börjar med att skriva i chatten som finns på Maskrosbarns hemsida.
Det finns också gruppstöd, där ungdomarna träffas för att äta middag eller åka iväg på läger över helger eller lov. Maria Pihlgren berättar att det både handlar om att komma iväg från situationen hemma och att skapa nya roliga minnen av loven.
– Vi firar också högtider tillsammans. Vissa får sin första födelsedagspresent i livet på våra läger. Vi utgår alltid ifrån vad ungdomarna behöver och efterfrågar, berättar Maria Pihlgren.
Maria Pihlgren är gruppchef för stödverksamheten på Maskrosbarn
Foto: Carl Friborg
Det finns inga regler eller riktlinjer som bestämmer vem som är ett maskrosbarn, och ungdomarna får välja själva om de vill identifiera sig som det eller inte. Ingen befinner sig i samma situation som någon annan.
Maria Pihlgren berättar att det kan handla om att man har föräldrar med psykisk ohälsa eller som missbrukar alkohol eller droger, eller att det förekommer våld hemma. Våldet kan ta många olika former och hända i olika perioder i livet. Det behöver inte alltid vara vara fysiskt eller sexuellt, utan kan också vara psykiskt, ekonomiskt eller materiellt. Att inte få den mat eller de kläder man behöver är också att utsättas för våld.
– Oavsett den exakta situationen är resultatet ofta väldigt mycket ensamhet och egen psykisk ohälsa. Det kan leda till suicidtankar, självskada, lågt självförtroende och låg självkänsla. Det kan vara svårt att skapa egna relationer, att hitta sin plats i livet. Det bär nästan alla ungdomar med sig hit, säger Maria Pihlgren.
Varje torsdag kommer mellan 20 och 30 ungdomar till Maskrosbarns lokaler i Stockholm för att äta middag och umgås tillsammans.
Foto: Carl Friborg
Vuxna maskrosbarn som ledare
Alla vuxna som jobbar med stöd på Maskrosbarn har egna erfarenheter av svåra hemförhållanden och identifierar sig själva som vuxna maskrosbarn. Maria Pihlgren berättar att det handlar om att ungdomarna som får stöd kan känna igen sig i de vuxna ledarnas erfarenheter. Detsamma gäller motsatsen, där ledarna på riktigt förstår ungdomarnas situation och vet hur det känns.
– Det är en av anledningarna till att organisationen startades från början. Våra grundare hittade varandra i att de såg att det här stödet inte fanns hos kommunen eller någon annan ideell organisation.
Hur klarar man av att gå vidare från en tuff uppväxt till att hjälpa andra? Hur vet man att man är redo för det?
– Vi är väldigt noggranna när vi anställer de som jobbar med stöd. Redan när de ansöker får de förklara varför de är ett maskrosbarn och hur de bearbetat sin uppväxt. Det är väldigt viktigt att man själv har ett fungerande liv när det kommer till arbete och relationer för att kunna vara en förebild för ungdomarna.
Fakta: Maskrosbarn
Maskrosbarn är en icke vinstdrivande förening utan några politiska eller ideologiska kopplingar, som grundades 2005. De arbetar med att ge kortsiktigt och långsiktigt stöd till ungdomar som har svåra hemförhållanden i åldrarna 13-19. De driver också barnrättsfrågor. Allt stöd är gratis för ungdomarna.