Var fjärde svensk kan tänka sig att bidra med fara för livet i en stridande roll om det blir krig i Sverige. Hälften kan tänka sig att bidra med fara för livet i en icke stridande roll. Det visar en ny undersökning från Försvarsmakten.
81 procent uppger att de skulle kunna ta en roll utan fara för livet i en icke-stridande roll för att försvara Sverige. Nästan nio av tio tycker att det är viktigt att alla mellan 16–70 år är med och försvarar Sverige i händelse av krig eller krigsfara.
— Försvarsviljan i landet är hög, men kunskapen om hur privatpersoner ska bidra är för låg. Det säger Michael Malm vid Försvarsmakten.
Bara fyra av tio svenskar känner till vad som förväntas av dem som privatpersoner vid krig eller krigsfara. Och endast 34 procent av allmänheten vet vad skärpt beredskap innebär. Förståelsen om försörjning är också låg. Bara 38 procent vet hur länge de förväntas klara sig själva under krig eller krigsfara, enligt undersökningen.
— Det är grundläggande kunskap som alla borde ha koll på, tycker Michael Malm. Vet man inte vad som förväntas av en blir det en fördröjning i samhället – vilket i värsta fall kan kosta liv, säger han.
– Ukraina lär oss värdet av civilt försvar. Det civila försvaret är helt avgörande, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Regeringen har tidigare tagit steg för att återaktivera den gamla civilplikten. Det är den civila motsvarigheten till värnplikt, och den syftar till att viktiga delar av samhället ska kunna fungera vid krig.
Runt 2 500 personer inom den kommunal räddningstjänsten ska nu få gå en påbyggnadsutbildning om räddningstjänst i krig. Det kan handla om att lära sig röjning och indikering av oexploderad ammunition.
Men regeringen vill också införa en bredare civilplikt, och kommer att tillsätta en utredning om detta. I framtiden kanske man kan välja en civilpliktsutbildning när man mönstrar.
Fortfarande gäller den allmänna tjänsteplikten, som aktiveras om regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Då blir alla svenska medborgare och boende i Sverige skyldiga att stötta upp där de blir tillsagda.
— Det kan handla om att en person som går vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet blir placerad att stötta upp i sjukvården. Men det är svårt att säga i förväg var alla personer kan komma att bli placerade. Det beror på situationen, säger Michael Malm.
