Under fredagen presenterade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en ny studie om ungas valdeltagande. Enligt studien har unga mellan 18 och 25 år något lägre valdeltagande än andra åldersgrupper, unga tjejer röstar mer än unga killar och i storstäder röstar ungdomar i större omfattning än på landsbygden. Störst skillnad är det mellan rika och fattiga områden inom samma kommun, där valdeltagandet skiljer sig med 18 procentenheter.

”Många delar en känsla av hopplöshet och att ens röst inte spelar någon roll”

Bawan Hamza, 19, driver demokratiprojektet ”Jalla Rösta”, som arrangerar evenemang för att öka valdeltagandet i det socioekonomiskt utsatta stadsdelarna Berga, Ryd och Skäggetorp i Linköping. Hon känner igen rapportens slutsatser från när hon pratar med unga i stadsdelarna.

– Du vet om att du har en röst, och du vet om att du kan påverka, men känner du att din röst påverkar? Det är två helt olika frågor, och jag får två olika svar när jag pratar med människor i de här områdena, säger Bawan Hamza.

Hon menar att många människor i områdena har mycket politiska åsikter, men att de saknar kunskap om hur de ska få fram dem. Något som hon särskilt märker hos unga vuxna män som hon träffar.

– Det var en kille som kunde rösta förra gången och han ba: “Jag röstade inte” så jag ba varför inte då? Och då sa han: “Jag vet inte hur man röstar”, säger Bawan Hamza.

Stacey Cortes från Tumba är 19 år och får rösta för första gången i höst. Även om hon inte tvekar på frågan om hon ska rösta eller inte så är hon långt ifrån att bestämma sig för vilka hon ska rösta på.
   Stacy Cortes tycker att politiker befinner sig för långt bort från verkligheten, att de skulle behöva vara ute mer och träffa medborgare.

– Visst, politikerna representerar folket, men det är liksom inte folket som står i regeringen – det är politikerna, säger Stacy Cortes, och fortsätter:

– Det måste finnas mer connection, så att folket tänker att “ah vi sitter också i regeringen eller riksdagen”

Mary Suala, 18, från Mölnbo tycker det är svårt att svara på varför unga inte röstar. Bland hennes bekanta finns det ingen som inte tänker rösta. Själv tänker hon att röstandet är viktigt – även om ens egna röst kan kännas som en liten droppe i ett stort hav.

– Det minsta jag kan göra är att se till att de jag inte vill ska bestämma inte kan göra det. Även om det parti jag röstar på inte kan få majoritet, säger Mary Suala.

Hanna Lindevall,18 år från Stockholm röstar också för första gången i höst. När frågan ställs om hon vet vad hon ska rösta på kommer svaret omedelbart.

– Absolut inte, säger hon.

Hanna Lindevall berättar att hon inte har så bra koll på politik. Hon planerar att läsa på om vad partierna står för på deras hemsidor. Skolan har enligt henne inte gett henne tillräckligt med information för att hon ska kunna fatta ett bra beslut.

– Skolan skulle kunna bli bättre, till exempel borde de börja lära ut om politik i lägre årskurser, säger hon.

Ebba Dieker, 18 år, bor utanför Askersund i Närke och det blir även hennes första gång i valbåset i år. Hon är politisk aktiv och säger att hon har relativt bra på koll på vad det olika partierna representerar. Om hon vet vilket parti hon ska rösta på?

– Jo, det vet jag nog, säger Ebba Dieker.

Genom hennes skolkarriär har hon varit engagerad genom elevråd och kårföreningar, men upplever att det är svårt att få sin röst hörd om annat än skolrelaterade problem.

– Vi har svårt att hitta fram till rätt personer för att bli tagna på allvar. Jag tror inte vuxna är vana vid att ungdomar vill påverka, säger Ebba Dieker.