Lugnet före stormen - så förbereder sig klimataktivisterna

Det ligger en blöt hinna över Kungsträdgården. En mindre grupp människor har samlats runt statyn av Karl XII. De lutar plakat och flaggor i neonfärger mot foten av kungens piedestal. En ung tjej håller en pappskylt mot bröstet. Svartmålade industriella maskiner läcker döskallar under citatet “Fairy tales of eternal economic growth”. Det är vad Greta Thunberg sa i FN 2018.

– Vi måste lära oss att respektera alla människor och allt liv, säger den unga tjejen som inte vill uppge sitt namn.

Senare under kvällen kommer aktionen “Det brinner i knutarna” börja. I fem dagar ska klimataktivister från Extinction rebellion genomföra olika aktioner runt om i Stockholm. Men innan det hålls träning. Rutinerade aktivister lär ut juridik, konflikthantering och hur man gör när man bärs bort av polis.

Annika, 29, är en av de som ska hålla i träning för nya aktivister. Hon kommer från Tyskland och har engagerat sig i klimat och natur sedan hon var tio år gammal. Sedan fyra år tillbaka är hon aktivist. Det började efter att Tyskland drabbades av en stor torka år 2018.

– Skogen höll på att dö. Jag insåg att det räcker, det behövs politisk förändring nu.

Medan hennes kollega Sara håller ett introduktionsmöte för de som anlänt, tar Annika ett varv runt parken för att samla upp eftersläntrare. På axeln vilar en neonrosa flagga med ett timglas på. Det symboliserar tiden som är på väg att rinna ut. Hon varnar reportern som följer med.

– Det finns risk att någon blir aggressiv när du går med mig och flaggan.

Deltagarna i Extinction rebellions aktioner är vana att mötas av aggressivitet och även våld. Det kan bero på att de ägnar sig åt civil olydnad.

Civil olydnad betyder att bryta mot lagar och regler i ett försök att få uppmärksamhet för den fråga man driver. För Extinction rebellion handlar det om klimatförändringarna. Civil olydnad betyder också att man inte använder våld.

Men att bryta mot lagar genom att vara i vägen för trafik, blockera byggnader eller ta sig in på flygplatser, är inte alltid populärt. I många länder anses Extinction rebellion vara en typ av terroristgrupp, så kallat eko-terrorister. Men det tycker Annika är fel.

– Det är väldigt viktigt att vi håller isär terrorism och aktivism. Terrorism handlar om att väcka rädsla genom våld eller hot om våld. Vi använder aldrig våld.

Väl tillbaka delas gruppen upp i två. En ring bildas runt Annika och en runt hennes kollega Samuel. Nu börjar den praktiska genomgången.

– Nu ska vi träna på hur vi umgås med polisen, säger Annika.

Flera frågar henne var gränsen går för när man kan bli arresterad men hon har inga tydliga svar.

– Ofta räcker det med att man gör som polisen säger, flytta på dig om de ber dig flytta på dig, förklarar Annika.

Hon har dock varit med om tillfällen då polisen hittar anledningar att plocka in aktivister även om de följer instruktioner.

Hon förklarar att det finns tre olika saker man kan göra när polisen vill flytta på en. Det första är att gå med polisen direkt. Det är det lättaste, och det som polisen uppskattar mest. Nästa nivå är att man måste bäras bort, men att man gör sig lätt att bära.

Annika sätter sig på marken och låser armarna under knäna. Positionen är kompakt och armarna fungerar som stabila handtag att lyfta henne i.

– Gör man så kan polisen ganska lätt bära bort en på två personer.

Nivå tre kallar hon ”potatosack”. Det handlar om att göra sig så lealös och tung som möjligt så att flera poliser krävs för att flytta på en.

Något man absolut inte ska göra om polisen försöker flytta på en är att hålla i sig i något. Tar man bara tag i en lyktstolpe så kan det anses vara våldsamt motstånd. Det är ett garanterat brott.

Ola Österling, pressekreterare hos polisen, bekräftar mycket av det Annika sagt. Man han håller inte med om att polisen ibland arresterar aktivister som gör som polisen säger.

-Om de flyttar sig när polisen säger till så är det inget brott, förklarar han.

Medan flera personer får testa att bäras bort lär Samuel ut konflikthantering. Det handlar om hur man hanterar vanliga människor.

– Ni måste vara okej med att människor kommer drabbas av våra aktioner. Någon blir sen till jobbet, någon annan missar ett tåg, säger han.

Sen får de testa olika taktiker för så kallad deeskalering. Alltså hur man pratar med en arg eller aggressiv person så att de inte blir argare.

De testar på varandra. Tre personer bygger en kedja och låtsas vara en blockad. Övriga försöker ta sig igenom, vädjande, skällande, argumenterande.

– Det tog verkligen emot, säger en av deltagarna som var del av låtsasblockaden efter att övningen är avslutad.

Hon säger att hon så gärna ville göra ett undantag för personen som berättade hur han skulle drabbas om han inte kom igenom. Många håller med om att det svåraste är att behöva störa andras vardag.

Samtidigt ser de inget annat sätt att skapa förändring.