Kulturskolan håller lektioner för unga mellan 6 och 22 år. När den vanliga skolan tar slut öppnar Kulturskolans lokaler. Man kan själv, eller med andra elever, gå på lektioner inom bland annat musik, teater, dans. Det är billigare än privata kurser, tack vare statligt och kommunalt stöd.

Halva stödet

När den nya regeringen presenterade höstbudgeten halverade de det stöd som går till Kulturskolan från 200 till 100 miljoner kronor. Förra veckan presenterades vårbudgeten och det står klart att det inte blir mer pengar än så för 2023.

Torgny Sandgren, generalsekreterare i Kulturskolerådet, är nu orolig för skolans framtid. Han menar att det inte finns några indikationer på att regeringen vill fortsätta ge kulturskolan stöd överhuvudtaget.

– Kulturministern har inte uttryckt någon vilja av att ha kvar det, utan hon har bara sagt: “vi får se hur det blir”, säger han.

Måste prioritera

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar att man ser på Kulturskolan som en kommunal verksamhet, som ska finansieras av kommunen. Hon hänvisar även till det ekonomiska läget.

”I ekonomiskt svåra tider måste prioriteringar göras, även på kulturens område”, skriver hon till Läget.

När det kommer till framtiden för det statliga pengastödet säger hon inte mer än att det finns kvar i vårbudgeten. Hon hänvisar till 2019, och säger att stödet var likvärdigt med det som gäller nu – men M och KD drog 2019 i sin gemensamma budget in hela det statliga stödet för Kulturskolan.

Ung kultur underprioriterat

100 miljoner kronor motsvarar undervisning för ungefär 30 000 elevplatser, menar Torgny. Stödpengarna används också för att vända sig till utsatta områden, och undervisning för de som bor där. Pengarna hjälper Kulturskolan att kunna behålla “nedsatt pris”, där det blir billigare för eleven beroende på hur mycket föräldrarna tjänar.

Det är även mindre kommuner som drabbas av de indragna pengarna. De större kommunerna ska kunna täcka upp ifall pengarna försvinner – förutsatt att kommunen prioriterar det. Torgny menar dock att det finns ett mönster i att kultur för barn är underprioriterad, något Jenny Viper, samordnare på Kulturskolan Högdalen, håller med om.

–  Aktiviteter och yrken kopplat till barn och unga har generellt en låg status, vilket är så otroligt sorgligt, säger hon.

Fritt från betyg

Hon berättar hur Kulturskolan är viktig eftersom det är en plats utan läroplaner och betygsättning. Det finns flera olika sätt att lära sig samma instrument, och hon berättar hur eleverna inte behöver stöpas i samma form, undervisningen följer elevens takt.

– Vi kan ha någon som är fullständigt genial på att spela teater, men som är fullständigt hopplös på att sitta still och ta en instruktion, det behöver du inte göra här, säger hon.

Vilgot Michelin,16 år, går till Kulturskolan för att spela piano. Han och läraren Hans ses en gång i veckan sedan ett år tillbaka. Han tränade först hemma, men tycker att lektionerna har hjälpt honom att komma vidare till nästa nivå. Nu spelar han oftare och tycker att det hjälper att bli “pushad” av en lärare.

– Det blir som en slags deadline varje vecka, säger han.

Få spela tillsammans

Som självlärd tycker han att det är svårt att driva på intresset helt själv, men också att veta hur man ska spela vissa stycken. Vilgot har spelat i 8 år innan, men läraren Hans kan både komma in med nya tips och utmaningar.

– Ibland kan det vara en slags teknik, eller fingersättning. Och ibland är det mer kring dynamiken och det lite mer övergripande, fortsätter han.

Gemenskapen med läraren, att både lära sig och få spela tillsammans är en viktig del för Vilgot.

– Det är väldigt fint att dels få spela tillsammans med, och samtidigt få feedback från min lärare, säger han.

”Andelen ska ju inte minska”

Torgny Sandgren menar att Vilgots åldersgrupp, 15-25, är den det satsas minst på. Han tycker Kulturskolan är så viktig, som en av få kultursatsningar som vänder sig till gymnasieelever och studenter.

Han tycker att det borde bli svårare att ta pengar från ung kultur till annat. Att man ifall man ska ta pengar från till exempel Kulturskolan, måste investera dem i något som också rör ung kultur.

– Andelen pengar som går till barn och unga ska ju inte minska iallafall, säger han.

Att dra in skolans pengar på det här sättet gör att kulturutövandet bara blir för de som har råd, och kanske har det i familjen. Jenny Viper menar att det talar för något större.

– Jag tror att det inte bara är en privat förlust för vart och ett av de här barnen, utan det är ett samhällsklimat som inte värderar barn och unga, säger hon.