Gästerna är lika glada som korna när grindarna öppnas för kosläpp. Men bland kornas skutt och gästernas skratt kämpar bönderna för att överleva. Läget har besökt en bondgård för att prata med mjölkbonden och för att se när korna dansar in våren.
– Muuu, säger kon Kajsa till Läget.
Det är kosläpp, alltså är det vår. På bondgården Östra sågen strax utanför Laxå samlas hundratals familjer för att se glada kor fira in våren.
Bilarna står uppradade på åkern och en uppblåsbar ko välkomnar gästerna vid ladan. Ingmarie Melin driver bondgården tillsammans med Bengt Gustavsson. De har tidigare arrangerat kosläpp, men aldrig så stort som i år.
– Det började bli så mycket folk så vi fick göra det större, säger Ingmarie Melin.
I år förväntas över hundra tusen personer besöka kosläpp som Arla anordnar. Det är ett intresse som ökar för varje år enligt Max Wallenberg, presschef på Arla.
– Det är helt fantastiskt. Man blir verkligen smittad av glädjen när korna hoppar runt, säger han.
Max Wallenberg tror att intresset för kosläpp blir större när befolkningen inte bor lika nära en bondgård.
– Går man tillbaka femtio år hade de flesta en bondgård ganska nära sitt hem. Avståndet mellan landet och staden har blivit större, säger han.
För Ingmarie Melin är det tufft att jobba som mjölkbonde idag. Med de sjuttio mjölkkor som fått springa ut idag gäller det, förutom tidiga morgnar varje dag året runt, att gå runt ekonomiskt.
– Det är svårare idag att vara en sådan här liten mjölkbonde, säger hon.
Det bekräftar också Jordbruksverkets siffror. Idag finns det färre mjölkföretag och kor jämfört med för 40 år sedan. Gårdarna blir större, samtidigt som de små mjölkbönderna får lägga ner.
På åttiotalet fanns det 40 000 mjölkföretag, idag knappt 2 800. Antalet kor har minskat med 57 procent, från 665 000 till 295 000, enligt Jordbruksverkets siffror från 2023.
Men mängden mjölk i produktionen minskar inte i samma takt. Det är på grund av att teknik och annan effektivisering lyckats utvinna mer mjölk per ko.
– Mjölkroboten har påverkat jobbet väldigt mycket. Vi bönder spar på våra kroppar och korna blir mycket friskare. Förut behövde vi ge foder för hand, nu har vi ett band som gör det, säger Melin.
Förr var mjölken en självklar dryck till middagen. Inte längre. I stället används mjölken till andra produkter så som kvarg, yoghurt och ost vilket gör att den totala mängden mjölk kan behållas.
– Även om vi dricker mindre mjölk så går det åt ungefär lika mycket mjölk. Men det blir färre och färre mjölkbönder år för år, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
För att ha kvar svenska bönder måste konsumenterna handla svenskt. Det är något Ingmarie Melin tror folk börjar inse och hoppas fler gör framöver.
– Om folk bara handlar utländska produkter kommer vi att försvinna. Men jag tror att folk har börjat få upp ögonen, säger Ingmarie Melin.
