Kommunen stängde den enda ungdomsgården

Tvingades till nedskärningar i budgeten. Då valde kommunen att stänga ner den enda ungdomsgården och sänka utgifterna för fritidsgårdsverksamhet med 75 procent.

Sarah Gurnett, 16, startade Facebook-gruppen Vi vill ha kvar ungdomsgården i Arvika.
Sarah Gurnett, 16, startade Facebook-gruppen Vi vill ha kvar ungdomsgården i Arvika.

Hösten 2019 meddelar Arvika kommun att den gamla ungdomsgården stängs ner i ett och ett halvt år och att utgifterna för fritidsgårdar skärs ner med 75 procent. Bakgrunden är att de gamla lokalerna ska rivas till förmån för en ny skolbyggnad som öppnar i augusti 2021.

Bantningen av budgeten och nedstängningen av ungdomsgården är en del av ett sparpaket för att lätta en ansträngd ekonomi, menar kommunalråd Peter Söderström.

– Inför 2020 var det ett ganska stort besparingsbeting på flera olika verksamheter och skolan var en utav dem, säger han.

Sarah Gurnett, 16, är en av ungdomarna som hängde mycket på den gamla fritidsgården. I november 2019 berättar föreståndarna att verksamheten kommer läggas ned.

– När jag fick höra att den skulle stängas ned blev jag arg. Arvika kommun har inte så mycket för ungdomar. Jag och mina vänner var alla överens om att vi skulle hjälpas åt att försöka rädda situationen.

Ilskan över beslutet leder till att Sarah och hennes vänner startar Facebook-gruppen Vi vill ha kvar ungdomsgården i Arvika, samt en namninsamling med hundratals påskrifter. Vid ett sammanträde för kommunstyrelsen i början av december anordnar Sarah och de andra i gruppen en demonstration utanför stadshuset i Arvika. Den lokala uppbackningen är stor, men ingen politiker kommer ut för att möta demonstranterna.

– Kommunpolitikerna sa efteråt att de inte hade märkt av oss. Men det har jag svårt att tro med tanke på att vi stod precis utanför kommunhuset och bilar tutade. Efter det kände vi mest för att ge upp. Vi hade gjort vad vi kunnat och de lyssnade ändå inte på oss.

Sarah har förståelse för att kommunen måste spara pengar, men tycker ändå att man borde kunna gjort något mer för ungdomarna.

– Man borde gjort så att det finns åtminstone någonting för ungdomar. Ha öppet någon dag i veckan. Vad som helst. Någonting går ju alltid att lösa.

Peter Söderström, kommunalråd i Arvika kommun.
Peter Söderström, kommunalråd i Arvika kommun.

Kommunalråd Peter Söderström håller med om att ungdomarnas fritid ska värnas om och trycker på att det var ett svårt beslut att fatta.

– Det är jätteviktigt att ungdomarna känner sig inkluderade och har någonstans att vara.

Hur blir det för ungdomarna när man tar bort så pass mycket av deras öronmärkta pengar?

– Elevhälsan har ett bra samarbete med frivilligorganisationer och samverkar med dem för att hitta lösningen. Men det har inte varit en enkel resa. En sådan här neddragning skulle aldrig vara aktuell om vi inte visste att det skulle komma något nytt längre fram.

Det Peter Söderström syftar till är den nya högstadieskola som byggs i kommunen. Sedan 2016 har Arvika kommun planerat för den nya skolan som är tänkt att ersätta flera av kommunens gamla högstadieskolor och även inhysa en ny ungdomsgård.

Beträffande frivilligorganisationers engagemang känner Sarah Gurnett bara till Svenska kyrkans. De hade öppet en kväll i veckan för ungdomar från januari 2020, men på grund av covid-19-pandemin fick de stänga sina fritidslokaler i vintras. Utöver det är alternativen få för de ungdomar i Arvika som inte sysslar med någon idrott.

– Det finns ingenting annat vad jag vet. Ungdomsgården betydde mycket för oss. Man träffar sina vänner där, man lär känna folk där. Jag själv hade det inte så bra hemma, och då kunde jag hänga där. Träffa folk, snacka, spela spel och sådant.

I och med nedskärningen 2020 var Arvika den kommun i Värmland som spenderar minst pengar per person på fritidsgårdsverksamhet, 21 kronor. Detta att jämföra med den näst sista på listan, Kil, där utgifterna var 46 kronor per person. I Kristinehamn, med ungefär samma folkmängd som Arvika, spenderades 169 kronor per person.

– Det är naturligtvis ingen önskvärd position, säger Peter Söderström som menar att det kommer se mycket bättre ut i framtiden.

– Man har fått utökad ekonomisk ram 2022 för att kunna ha ungdomsgård i den nya skolan.

För Sarah Gurnett har löftet om den nya ungdomsgården inte varit till någon tröst. Dels för att det legat så långt fram i tiden, men också för att den nya ungdomsgården kommer vara så annorlunda från den gamla.

– De som jobbade på den gamla ungdomsgården har alla skaffat nya jobb nu och kommer inte finnas på den nya. För de yngre kommer det inte vara någon skillnad, men för oss som kände de gamla föreståndarna kommer det vara en helt annan sak.

Huruvida den nya ungdomsgården kommer vara en fullvärdig ersättare till den gamla är svårt att sia om, men sommarlovet nalkas och därefter når Arvikas ungdomars 20 månader långa väntan sitt slut.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
Mer från Läget