Klimatproblem ska bekämpas med CCS-tekniken

Stockholm, Helsingborg, Linköping, Malmö, och nu även Göteborg. De planerar att begrava sina koldioxidutsläpp från förbränningen av hushållens sopor långt ner på havets botten.

– Det kommer krävas mycket ekonomiskt stöd för att kommuner ska ha råd, men för att klara 1,5-gradersmålet krävs helt enkelt det vi kallar negativa utsläpp, som den här tekniken handlar om, säger Chalmers-professorn Tobias Mattisson till Dagens Nyheter.

Göteborg planerar att begrava sina utsläpp i havet.
Göteborg planerar att begrava sina utsläpp i havet.

Det var strax före jul som Göteborgs egen expertgrupp gick ut med att kommunen är nära på att missa sitt klimatmål till år 2030. Larmet möttes av flera förslag på förbättringar. Bland annat rekommenderades staden att fånga in koldioxidutsläppen från deras avfallsförbränning, skriver DN.

Tidigare i veckan gick företaget Renova ut med att de ska investera en halv miljard i ”Carbon Capture and Storage”-teknik (CCS-teknik).

Tekniken, som kallas för ”geologisk lagring av koldioxid” på svenska, går ut på att man tar koldioxid från industriella källor och transporterar utsläppen till en plats där det kan lagras under längre tid.

Göteborg planerar nu att begrava sina utsläpp på 2600 meters djup.

CCS-tekniken går ut på att man fångar in koldioxidutsläpp och lagrar det under en längre tid.
CCS-tekniken går ut på att man fångar in koldioxidutsläpp och lagrar det under en längre tid.

Dyr process

CCS-tekniken är dock dyr och processen är krånglig. Renovas halva miljard ska räcka till att fånga in, separera, behandla och transportera koldioxiden till botten av Nordsjön. Enligt Chalmers-professorn Tobias Mattisson kommer det krävas ekonomiskt stöd för att Göteborg och andra kommuner ska kunna genomföra processen.

Men kostnadsfrågan är relativ, och om ett par år kommer CCS-tekniken vara billigare än vad den är i dag.

– De kommer att stiga i pris och upphöra 2039, så en dag blir CCS billigare än att bara släppa ut koldioxiden, säger Renovas ordföranden Klas Forsberg till DN.

Ämnen i artikeln
Mer från: Klimat
Mer från Nyheter