Den lilla fjällrävshonan rör sig ivrigt runt i inhägnaden när djurskötaren Oscar närmar sig med en visselpipa i munnen. Hon vet vad som väntar. På andra sidan stängslet står klungor av småbarn och tittar på med stora, förväntansfulla ögon. De är knäpptysta. Ett kort pip hörs och Oscar sträcker fram en bit mat, som snabbt snappas upp av fjällräven. Barnens ögon följer varje rörelse och de är som förtrollade av det lilla djuret.
De här stunderna är varför det finns fjällräv på Skansen. Tidigare fanns det bara några skyltar med information om fjällrävens situation, men att ha riktiga djur väcker känslor och gör besökarna mer mottagliga för information.
– När man får den lilla luckan av WOW så kan man trycka in lite information där, säger Amanda Farfan Gonzalez.
Hon är i grunden biolog och har länge intresserat sig för bevarandefrågor. Nu jobbar hon som pedagog på Skansen och är även med på Svenska fjällrävsprojektets inventeringar.
Fjällräven är hotad
Oscar Hogar är djurvårdare på Skansen och matar ofta fjällrävshonan som finns där. Den här dagen får hon kyckling och spigg. Vad hon får att äta varierar beroende på säsong, precis som det gör ute i det vilda. I naturen äter de allra helst fjällämlar, men det är svårt för människor att få tag i och kunna ge dem.
– Men minst två gånger i veckan får hon möss. Det är det bästa vi kan få tag på, säger Oscar Hogar.
Även i det vilda kan det vara svårt för fjällräven att få tag i lämmel. WWF listar den ökade frekvensen av vinterregn, som kommit i samband med den ökade temperaturen, som en av orsakerna till att fjällräven har det svårt. Regnet leder till att en tunn ishinna bildas och stänger in gnagarnas mat, vilket gör den väldigt svår för dem att komma åt. Och finns det inte mat åt gnagarna, finns det snart mycket färre gnagare för fjällräven att äta.
När temperaturen höjts och ekosystemet förändrats har fjällrävarna dessutom utsatts för ett mer direkt hot. De mycket större rödrävarna kan nu klara sig i de miljöer fjällrävarna tidigare haft för sig själva.
– De jagar iväg de vuxna individerna och kan ha ihjäl både vuxna och valpar. De sprider sjukdomar. Men framförallt tar de över lyorna och inkräktar på reviren, säger Amanda Farfan Gonzalez.
Inventeringarna
I juli varje år packar 30-40 personer, volontärer och forskare från Svenska fjällrävsprojektet, med sig packning för flera veckor och ger sig ut på svenska fjället. De ska räkna fjällrävar.
Gruppen går efter en karta och kollar om de kan hitta en föryngring, alltså om det fötts en ny kull fjällrävar, i lyorna. Hittar de det så sätts en liten fälla med lockbete upp. Går en valp in så vägs och mäts den av inventerarna innan den släpps ut igen. De märker också valpens öra med en färgad plastbricka. När de sätter fast den får de med sig en pytteliten hudbit med DNA. Den tar forskarna med sig tillbaka till Stockholm. Med DNA-proven kan de se hur generna sprids och upptäcka risk för inavel.
När inventerarna gått igenom hela kartan och sett hur mycket föryngring som skett så vet de mer om hur det går för fjällräven. Och om de insatser som görs för att rädda den faktiskt leder någonstans. Förra sommaren var ett bra år, med 72 föryngringar, det vill säga 72 aktiva lyor.
– De tror att det kommer att vara en riktig boom i sommar! Men det hoppas de varje år, i och för sig, säger Amanda Farfan Gonzalez.
Om det sker mycket föryngring eller inte beror bland annat på om det varit ett bra lämmelår eller inte.
Vill du engagera dig?
Är man intresserad av att hjälpa just fjällrävarna så kan man, utan att ha tidigare erfarenhet eller kunna särskilt mycket om biologi, ansöka om att volontära under inventeringar. Antingen till Svenska fjällrävsprojektet, eller något annat projekt.
– Man ska nog vara ganska envis! säger Amanda Farfan Gonzalez.
Det finns absolut utmaningar med inventeringsresorna. Det är tufft att bo i tält och bära tung packning i 2 mil medan regnet öser ner.
– Men det känns bra att veta att man är med och bidrar till något.
Det finns också flera organisationer där man kan gå med för att vara delaktig på annat sätt. Till exempel har svenska fjällrävsprojektet har en förening som heter Fjällrävens vänner, genom vilken man kan bidra ekonomiskt till deras forskning.
Att på andra sätt engagera sig i klimatfrågan hjälper också fjällräven. När det kommer till att motverka klimatförändringar finns det många småsaker man kan göra som privatperson för att vara med och bidra. Amanda Farfan Gonzalez tror på att lära sig och vara medveten om vad som händer med vår planet.
– Kunskap är viktigt. Läs på så mycket som möjligt och engagera dig där du känner att du kan, säger hon.
