”Jag har sett hur hoppet släcks hos unga”

Många barn och unga har kommit till Sverige efter att ha flytt från krig de senaste åren. Inte minst nu efter invasionen av Ukraina. Läget pratar med professorn Henry Ascher om hur barn och ungas mående påverkas av krig.

Henry Ascher.
Henry Ascher.

Över 2 miljoner barn har flytt från Ukraina sedan den ryska invasionen. Ännu fler barn är på på flykt inom den egna landsgränsen. Enligt Unicef fanns det ungefär 7.5 miljoner barn, upp till 18 år, i Ukraina innan kriget. Det berättar Petter Gustafsson, pressekreterare för Unicef, för Läget.

Henry Ascher, professor på Göteborgs universitet, har bland annat arbetat som barn- och ungdomsläkare, forskat om barn på flykt och arbetat på en flyktingbarnmottagning i Göteborg. Han berättar att barn och unga kan reagera olika på krig. Om en flykt kan ske under trygga förhållanden skiljer det sig en del från de som själva upplevt något hemskt.

Barn och unga kan vara rädda för olika saker i krig. Han förklarar att små barn ofta är mer rädda för att deras föräldrar ska råka illa ut än att det ska hända dem själva något. Henry Ascher menar även att ett litet barns största skräck kan vara att se sina föräldrar vara skräckslagna. Detta för att barnet ser sina föräldrar som sin tryggaste punkt.

Det som är svårt för barn som behöver fly från krig är enligt Henry Ascher att det som en gång varit tryggt, såsom skola, familj och vänner, rycks bort från dem.

– Man har inget fast att stå på längre, säger han.

Barn och unga kan tappa sin tillitsförmåga

Att se skadade och kanske döda människor påverkar, men inte bara barn utan även vuxna. Han berättar att det blir en akut krisreaktion för alla åldrar.

Barn och unga som sett många människor bete sig ont kan tappa sin tillitsförmåga. Henry Ascher menar att om tillitsförmågan skadas finns en risk att man har svårt att lita på människor igen. Det är inte heller ovanligt att barn som kommer till Sverige har svårt med tillit.

När det kommer barn och unga från krig är mottagandet i det nya landet väldigt viktigt, enligt Henry Ascher. Han menar att det är viktigt med ett bra bemötande snabbt efter en traumatisk upplevelse.

– Ett varmt bemötande från omgivningen minskar risken för långvariga traumasymtom såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), säger han.

Att få en normal och trygg vardag med rutiner, genom att gå i skola och få nya vänner, är viktigt för välmåendet på sikt. Han menar att detta räcker för många barn och unga, men vissa kan behöva traumabehandling.

– Ofta upplevs det som skönt att få en struktur i vardagen, lever man länge i krig kan man inte förutse hur dagen ser ut, vardagsrutiner försvinner, säger Henry Ascher.

Viktigt med bra bemötande

Utifrån hans arbete på en flyktingbarnmottagning berättar Henry Ascher att det är vanligt att barn och unga till en början vill ha hjälp med sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och ont i magen.

Henry Ascher anser att det är av yttersta vikt att samhället har kunskap om hur man ska bemöta barn och unga på flykt för att de inte ska bli lidande.

– Jag har sett hur hoppet släcks hos unga efter att ha blivit behandlade illa, säger han.

Men hur kan man som ung person bemöta barn och unga som kommer från krig?

Henry Ascher menar att det handlar om att bjuda in, söka kontakt och att vara en bra kompis för att motverka bilden av att människor vill en illa. Att möta någon som upplevt svåra saker och mår dåligt kan göra att man blir påverkad och orolig för personens mående. Han förklarar då att det är viktigt att vända sig till en trygg vuxen för att få råd och stöd.

Ämnen i artikeln
Mer från: Nyheter
Mer från Läget