David Asp, 17, är en av dem vars studieresultat försämrats under distansundervisningen.

– Det är svårt att plugga på distans, för det känns inte lika seriöst. Jag hade en period där jag sov igenom nästan alla lektioner varje dag.

Han säger att hans studiemotivation sjunkit, och att kvalitén på undervisningen försämrats.

– Framför allt är det lättare att undvika att plugga. Du kan gå in på datorn i början av en lektion och säger hej, sen kan du lämna igen. Om någon säger ditt namn kan du säga att du har tekniskt strul med datorn, och så kommer man undan med det.

Isabel Lindström och Minna Adelin, 17, får fysisk undervisning var tredje dag. De säger att gränsen mellan fritid och skola suddats ut under distansundervisningen.

– Det är lätt att tänka att man kan skjuta upp saker till senare, eller ta sin lunch när man vill, eftersom det är så fritt. Men det gör också att det känns som att man aldrig har fritid, säger Isabel Lindström.

Samtidigt säger de att de vant sig vid distansundervisningen.

– Jag tycker att det varit skönt att inte behöva åka iväg tidigt på morgonen och fixa sig varje dag. Det är rätt behagligt, säger Minna Adelin.

Kevin Lopez går andra året på Anna Witlocks gymnasium i Stockholm. Han upplever att kontakten med lärarna försämrats under pandemin.

– Feedbacken har blivit sämre, för det är svårt att få återkoppling på distans. Jag kan ta matten som exempel: Jag har väl omkring E nu, förra året hade jag A. Man tappar fokus lätt när man stirrar in i en skärm hela dagen.

Finns det något som är positivt med distansundervisningen?

– Jag vet inte, men man kan i alla fall sova längre, säger Kevin Lopez.