En fjortonårig tjej sitter och gömmer sig på en skoltoalett. Hon gömmer sig så att de elaka häxorna inte ska komma åt henne. Egentligen hade hon velat sitta i lugn och ro och läst på inför morgondagens matteprov. Men av någon anledning som hon själv inte förstår så får hon inte bli lämnad i fred.
Angelica Molin är idag 32 år och bor i Stockholm. Vid 14 års ålder började hennes klasskamrater mobba henne i skolan. Mobbningen ledde till ätstörningar och en lång kamp mot psykisk ohälsa och depression.
– Jag gillade ju att gå i skolan. Det var därför jag gick dit även om det fanns så många elaka människor där.
Angelica försöker sätta sig in i hur pandemin skulle påverkat hennes skolgång. Hon tänker att det hade varit skönt men en paus från skolmiljön. Mobbningen gjorde henne känslig för ljud och ständigt medveten om vad som pågick runtomkring henne. Det hade nog underlättat om hon fått jobba med skoluppgifterna ifred.
– Tillslut blev det ju så att jag gick dit för att det var min plikt. Så fick jag gömma mig på toaletten för att inte få stryk.
Hundarna Peggy och Smilla drar i sina koppel, de är nyfikna på allt runtomkring. Angelica skrattar lite och skakar sen på huvudet. Hon tänker på hur annorlunda allt hade varit om någon i skolan bara hade sagt ifrån då när allt började. Ätstörningarna blev så allvarliga att hon tillslut föll ihop och efter sjukhusvistelsen kunde hon inte längre dölja sjukdomen. Vid 17 års ålder lades hon in på ätvården.
– Ibland finns bara alternativen att söka hjälp själv eller låta det gå så långt att man blir inlagd, säger Angelica.
tHur ungdomar påverkats av distansundervisningen har diskuterats mycket det senaste året. Morgonlektioner i pyjamas och ögon stirrandes in i ett word-dokument som lyser tomt. Senaste avsnittet av en dokusåpa som streamas i bakgrunden. Lunchrasten med kompisarna i matsalen har bytts ut till frukost ensam i köket. Men svaret på vad som får en individ att må bra och prestera i skolan är inte så enkelt.
Victoria de Villiers jobbar som kurator på Odenplans ungdomsmottagning. Hon berättar att efterfrågan på kuratorsamtal ökade ju längre in i år 2020 vi kom, men påpekar också att det inte är ovanligt.
– Att det ökar på, det tror jag att det gör överhuvudtaget. Trenden är ju att det ökar en bit in på skolstart ett vanligt år också, säger Victoria.
Victoria tycker att distansundervisningen tydligare än någonsin har visat hur elever skiljer sig när det kommer till inlärningsmetoder. Det stämmer inte att distansundervisningen haft en negativ effekt på alla.
– Det är ju vissa som faktiskt har höjt sina skolresultat. Där det här har passat jättebra, berättar Victoria.
Hon önskar att lärdomarna från pandemiåret kan öppna fler möjligheter för att individanpassa undervisningen. De som har problem med skolan pratar oftast med Victoria om det när det redan gått en längre tid. Eleven har redan hamnat efter och fått mycket ångest.
– Jag tänker att skolkurator och lärare är first hand, de borde också se att här får jag inte in någonting eller här blir det klart sämre, säger hon.
Diagnostiseringar som depression och ångest ökade bland personer under 19 år även åren före pandemin enligt Socialstyrelsens rapport. Utifrån Folkhälsomyndighetens data kan man se att det är vanligare med psykosomatiska besvär hos elever som har låga skolprestationer eller känner sig stressade över skolarbetet. Mobbning är en annan faktor.
Victoria ser ett tydligt samband mellan de som har det kämpigt med distansundervisningen och de som har en problematisk situation hemma eller lider av depression och ångest. Där kan skolan också ses som ett hälsosamt avbrott.
– Om man har många negativa tankar då tänker jag att byta miljö, gå upp och gå ut utanför sitt hem eller komma till skolan, det bjuder ju på fina avbrott. Som också hjälper oss att bryta vissa tankar och tvingar oss att fokusera på annat, säger Victoria.
Hur mycket pandemin egentligen påverkat den psykiska hälsan återstår att se. Men Victoria de Villiers tror att det snarare är stora förändringar som kan rubba balansen och att även det normala livet kan komma att bli en utmaning.
– Även att gå tillbaka till ett liv vi är mer vana vid eller vill ha kommer att skapa både oro och glädje. Vi har en fin självläkningsförmåga och jag hoppas att alla som behöver stöd i form av olika former av terapi eller stödjande samtal inte behöver vänta länge på att få det. Jag hoppas att ungdomars psykiska hälsa kommer att vara i fokus och att man ser till att öka resurser om det blir ett stort behov, säger Victoria.
