Bagarmossens torg är fullt av liv. Det prutas och pratas. Loppmarknaden har brett ut sig över hela centrum och folk rör sig mellan borden i en jämn ström.
Det är varmt i luften, jackor har åkt av och solen ligger på fasaderna runt torget. Foodtrucks står parkerade intill varandra och uteserveringarna är fyllda av barnfamiljer som pausar shoppingen med meze-tallrikar och pizza. Ett band har slagit upp sitt lilla set bredvid fontänen och får folk att gunga med.
Bagis Megaloppis arrangerades första gången år 2008 och lockar varje vår omkring 10 000 besökare. I år är en av dem Frida Händler, 25. Hon har precis fyndat en skohylla till sin nya lägenhet.
– Vi närmar oss sommaren och folk är glada. Det är folkfest, säger hon med ett leende.
“Det finns något för alla”
Frida har handlat second hand sedan tio år tillbaka. För henne handlar det om både miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
– Det är väldigt dåliga förhållanden i kläd- och textilindustrin och den står för stora utsläpp. Och är det värt att köpa en ny tröja för 400 kronor? Kanske inte. Det finns alternativ och det är värt att överväga dem.
Katie Harvey, 24, är också på plats i Bagarmossen denna lördagsförmiddag. Hon är själv selektiv med att köpa saker i allmänhet, men tycker om att handla begagnat.
– Hittar man något second hand så vet man också att det bör vara bra kvalitet, för att den har kunnat leva ett långt liv.
Många unga personer deltar i loppmarknaden, både som försäljare och köpare.
– Jag tror att Söderort i allmänhet har skapat sig själv en image av att vara ett progressivt område med en ung demografi. Bagarmossen specifikt och deras loppis har ett bra rykte, säger Katie.
– Det finns något för alla på något vis, säger Frida.
När hållbarhet blir dyrt
Second hand har länge varit ett sätt för människor med begränsade resurser att kunna handla kläder och prylar till ett rimligt pris. Men i takt med att trenden vuxit, har också prislapparna följt med upp.
– Man behöver problematisera det faktum att second hand-marknaden, som kanske annars har varit till för folk som har det sämre ställt ekonomiskt, har förändrats, säger Katie.
Hon menar att den ökade efterfrågan från en ung medelklass har skapat ett skifte.
– Det har skett en inflation i priserna för second hand just för att det finns en så stor efterfrågan på begagnade kläder. Ja, det är toppen om vi kan se till att hela befolkningen köper second hand. Men jag tycker också att det är tråkigt att butiker, som varit riktade till socioekonomiskt utsatta människor, höjer sina priser nu för att de kan.
Frida håller med.
– Det finns nystartade företag, både online och i butik, som kurerar sitt innehåll vilket är väldigt tilltalande. Men då blir cirkulationen skev.
För Katie handlar det i grunden om tillgänglighet.
– Att handla miljövänligt ska inte vara en klassfråga, säger hon.
“Det här är rakt av cirkulär ekonomi”
Skillnaden i prisnivå mellan innerstans second hand-butiker och loppmarknader som den i Bagarmossen är något både Frida och Katie lyfter fram
– Går man på butikerna i stan märker man fort att det är stor kontrast. Det är väldigt tråkigt att det ska behöva vara så. Ofta är inte innehållet bättre eller sämre, det är ganska likvärdigt, säger Frida.
Katie menar att privatpersoner som säljer direkt till varandra bidrar till att hålla priserna nere.
– Det känns fint att gå på såna här loppisar. Man hittar en tröja för 20 spänn liksom. Det är inga företag som sitter här och försöker sälja grejer för mer än vad de borde. Det här är verkligen rakt av cirkulär ekonomi, säger hon.
Hon ser loppisen som ett exempel på ett alternativt sätt att konsumera, bortom butiksled och trender.
– Uppenbarligen så finns det en efterfrågan på mer klimatsmarta shopping-alternativ. Såna här grejer är ganska organiska i hur de är organiserade, och jag hoppas att fler tar efter.
