Borås är en textilstad med anor. Det kan man läsa på stadens egna hemsida. Idag är den Sveriges ledande aktör för forskning och innovation inom moderna textilier.
Under tisdagen lanserade Högskolan i Borås ett nytt forskningsprojekt inom textilområdet - TexAI.
– Vi siktar på att göra Sverige världsledande inom AI för textilindustrin, säger vice projektledare Nawar Kadi.
Storsatsningen går ut på ett samarbete mellan de två akademiska enheterna Textilhögskolan och Institutionen för informationsteknologi. Utöver det sträcker sig samarbetet till 19 olika företag och branschorganisationen TEKO.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling bidrar med 48 miljoner kronor. Sammanlagt med de andra finansiärerna har projektet en total budget på 116 miljoner kronor.
Modeindustrin - en klimatbov
Textil- och modeindustrin har en lång produktionskedja som vår miljö betalar priset för. Växthusutsläpp, kemikalieföroreningar, vattenbrist - listan är lång. Det är inte heller bara tillverkningen som förorenar, det är varje steg fram till avfallshanteringen. På Naturvårdsverket presenteras textilindustrin som ett massivt miljö- och hälsoproblem för planeten.
Det är här TexAI kommer in i bilden.
Pionjärer på marknaden
Men att införa AI i en så etablerad bransch kan innebära utmaningar, menar den andra vice projektledaren Gustaf Juell-Skielse.
– Det är en gammal industri, som inte är känd för att vara särskilt digitaliserad. Man producerar stora volymer flera år i förväg. Därför blir det en trög industri att ställa om.
Mycket av det som sker manuellt idag hade kunnat digitaliseras. En operatör som övervakar produktionen av tyg i vävstolar, till exempel. Där finns det möjlighet till att investera i en kamera med bildigenkänningsteknik. Med hjälp av AI kan man skapa en modell som fungerar i praktiken, och som andra textilföretag kan använda sig av.
Ett annat exempel är hur designers skulle kunna jobba med digitala representationer - istället för att behöva fysiskt ta eller se på produkten. På så sätt kortas en del av kedjan ner tidsmässigt, förklarar Gustaf Juell-Skielse.
– Då slipper vi svinn och osäkerheter.
Nya lösningar, nya problem?
För att industrin ska kunna klimatomställas krävs nya lösningar. Men konsekvensen av att vi börjar producera textil som innehåller högre andel återvunnen fiber blir att materialet inte beter sig på samma sätt. Då måste man ändra på färgbehandlingen och efterbehandlingsprocessen.
– Vi kommer behöva anpassa designen för att kunna återvinna mer, säger Gustaf Juell-Skielse.
Återvinning av kläder är ett annat konkret problem som bägge projektledare tar upp.
– Återvinning är en utmaning i många städer. AI kan spela en nyckelroll i att hjälpa folk med att sortera och identifiera vad som ska återvinnas och inte, säger Nawar Kadi.
1 januari 2025 infördes en ny reglering gällande hur textilier ska utsorteras och insamlas. Nu ska textilavfall separeras från annat avfall, enligt Naturvårdsverkets hemsida.
Detta verkar dock vara enklare sagt än gjort.
– Kommuner bunkrar textilavfall i idrottshallar för att de inte vet vad de ska göra med det, berättar Gustaf Juell-Skielse.
Två olika världar
Den stora utmaningen är att förena textilindustrin med AI till modeller som går att använda i praktiken. Gustaf Juell-Skielse menar att uppgiften är omfattande. Man måste få företag som är väldigt personberoende att faktiskt utnyttja dessa system i verksamheten.
– Här kommer vi tillbaka till att det är en gammal industri. Man förlitar sig hellre på lång erfarenhet än några system. Då tar det tid att utveckla nya metoder. Men det är inte så att vi börjar från scratch. Om åtta år, när projektet är över, hoppas jag att vi har byggt upp mer kunskap kring cirkulär textil, avslutar han.
