I måndags presenterade regeringen sin plan för kommande budgetår. Nu kritiseras den av både Sveriges Elevkårer och Elevernas riksförbund.
– Regeringen tycks vara beredd att kompromissa med elevers hälsa och framtid, säger Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer.
Regeringens vårbudget innehöll inga generella bidrag till kommunerna, och därmed inte till gymnasie- och grundskolor.
I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) senaste ekonomiska rapport från december 2022 är de ekonomiska utsikterna för 2023 negativa. Kostnaderna för 2023 beräknas bli bland de högsta under 2000-talet.
– När marginalerna redan är knappa tar vi det på allvar när SKR flaggar för underskott, säger Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer
Budgeten innehåller förvisso stöd till vuxenutbildning och yrkeshögskola.
– Det är bra, men elever i grundskola och gymnasie har lämnats utanför, säger hon.
Oro för framtiden
Maja Sjögren, ordförande för Elevernas riksförbund, berättar att budgeten gjorde henne besviken och arg.
Antalet legitimerade lärare, speciallärare och elevhälsa är några av de saker som oroar henne.
– Det kommer uppstå nya problem som kostar samhället pengar i framtiden, säger hon.
Ingen tid
Enligt Embla Persson och Maja Sjögren är det bråttom.
– Det pratas om reformer i framtiden men grundskolan är 10 år. För eleverna kan ett uppskjutet beslut bli en halv skolgång, säger Maja Sjögren.
– Det finns inget ”vänta till höstbudgeten”, säger Embla Persson.
Maja Sjögren understryker att de flesta elever inte har rösträtt och därmed inte någon påverkan på budgeten.
– Vi måste reagera när en budget inte har de ungas bästa i åtanke, säger Maja Sjögren.
Läget har sökt skolminister Lotta Edholm via hennes pressekreterare, som avböjt från att kommentera.
