Sofie fick sin skönhetsoperation gratis av staten när hon var 17 år. Hon gjorde en öronplastik efter år av taskiga kommentarer. En utveckling som oroar mamman och influeraren Fia Linderström:
– Vad hände med att alla ser olika ut?
Sofie Wångberg, 20, gick andra året på gymnasiet när hon gjorde en öronplastik.
Foto: privat
“Öronplastik kan vara ett väldigt bra alternativ, för både barn och vuxna som vill skapa en ny, mer positiv framtid.” Så står det på Reformklinikens hemsida under fliken öronplastik. En beskrivning som Sofie Wångberg, 20, känner igen sig i. När hon gick på lågstadiet började jämnåriga barn kommentera hennes utstående öron.
– Jag hade nog aldrig börjat tänka på mina öron om det inte vore för kommentarerna. Själv tyckte jag inte att de såg konstiga ut, säger Sofie Wångberg.
Hon minns en kommentar som hon bär med sig än idag:
– När vi gick i årskurs tre var det en tjej som sa “Men gud har du inte opererat dina öron? Det måste alla som har så utstående öron göra”, säger Sofie Wångberg.
Efter detta vågade hon inte längre ha uppsatt hår på idrotten utan hon hade alltid utsläppt för att dölja öronen. Sofie Wångberg minns hur det långa håret var i vägen när hon idrottade och hur obekväm hon blev med sina öron. När hon gick i tvåan på gymnasiet gjorde hon en sådan öronplastik som klasskompisen pratade om i trean. Det är en operation som viker in öronen mot huvudet. Operationen får man göra gratis via vården i de flesta regionerna från att man är sex till arton år gammal.
– Tillslut inbillade jag mig att de hade rätt. Det grundade sig i att andra störde sig på mina öron, inte jag själv, säger Sofie Wångberg.
“Öronen får då en form som är mer normal och mindre uppseendeväckande.” – Vården.se
2013 plastikopererades 744 barn och ungas öron.
Foto: Statistikmyndigheten
Varje år plastikopereras i genomsnitt 576 barn och ungdomars öron i Sverige. Många av dessa operationer finansieras med skattepengar.
– Det är regionerna eller den som erbjuder ingreppet som avgör om det är kostnadsfritt eller inte och på vilka grunder, skriver Anders Alexandersson, jurist på Socialstyrelsen.
“Utstående öron är ett medfött tillstånd som är helt ofarligt, däremot kan det påverka självkänslan ju äldre man blir.” - Art clinic
Mamman och influeraren Fia Linderström lägger upp videos på Tiktok där hon bland annat pratar om skönhetsideal. Hon ställer sig frågande till hur det pratas om skönhetsingrepp på sociala medier. Hon upplever att det idag inte är frågan om man ska, utan vilken operation man ska göra.
– I stället för en quick fix och att gå på skönhetsindustrins alla knep så kan vi jobba med att hitta en grund-självkänsla, säger Fia Linderström.
Efter operationen blev Sofie Wångbergs ena öra infekterat. Det gjorde ont i veckor och av smärtan fick hon sömnsvårigheter. Trots komplikationer under läkningstiden ångrar Wångberg inte att hon gjorde operationen. Samtidigt säger hon att skönhetsoperationer överlag inte är något hon tycker är bra.
– Det är tråkigt att man redan i en så tidig ålder börjar tänka och kommentera utseende, säger Sofie Wångberg.
“Ett naturligt utseende av ytterörat skapas.” - Plastikakademin
Klinik estetik om utstående öron: Framför allt brukar detta vara något barn påverkas negativt av. Inte bara vad gäller självförtroendet utan även i hur de upplevs av andra barn. Av dessa anledningar är örontillbakasättning det vanligast förekommande estetiska ingreppet på barn.”
Redaktionen har försökt nå Vården.se och Plastikakademin för en kommentar, men inte fått svar. Klinik estetik och Reformkliniken har svarat att de inte gör öronplastik på minderåriga trots att de har information om det på sina hemsidor.
Svar från Anders Liss, plastikkirurg på Art clinic:
Hurtänker ni när ni formulerar er på detta sätt om en operation som genomförs på barn, att det kan ”påverka självkänslan”?
– När unga patienter opererades på Akademiska Sjukhuset - där jag bland annat jobbat - så sade man att om en ung patient upplevde sig så retad på grund av utstående öron så var personen också motiverad att opereras. Detta stämde ofta. Utstående öron är ju inget konstigt i sig. Men här är det oftast självkänslan som motiverade. Man hade ofta blivit retad.
Hur tror ni att ett barn som läser detta på er hemsida kan påverkas?
– Jag tror att de barn som söker in på vår hemsida upplever att vår information inte är intressant.
Fia Linderström tycker att det är en komplex fråga, hon vill inte döma någon samtidigt som hon känner att det är viktigt att prata om normerna som skapas. Att lägga ansvaret över våra normer på enskilda individer är svårt och ännu svårare när barn får ta sådana beslut.
– Samtidigt så önskar jag att ingen gjorde denna typ av ingrepp, då skulle det kanske vara mer okej med utstående öron, säger Fia Linderström.
När Läget frågar henne vad hon tror är anledningen till att barn får en öronplastik gratis men inte en läppförstoring blir hon ställd:
– Oj, vilken bra fråga. Jag vet inte, det handlar kanske om normer?