Fredsorganisationen om krig, fred och framtiden

På Svenska Freds kontor på Kungsholmen är väggarna tätt beklädda med affischer, slagord och konstverk. Innanför ytterdörren står skorna på en matta. Hunden Frasse, som beskrivs som “en fredens maskot”, smaskar på ett ben. Ordförande Kerstin Bergeå bär en t-shirt med arabisk, hebreisk och engelsk text. “End the occupation”, står det.

Svenska Freds är världens äldsta nu aktiva organisation för fred. De grundades 1883, som en reaktion på Sveriges försvarspolitik som då präglades av militär upprustning. Rebecka Lindholm Schulz är sakkunnig i föreningen och leder Fredsakademin, som är Svenska Freds projekt som riktar sig till unga. Fredsakademin grundades 2020 och engagerar ungdomar i fredsarbete och försöker göra världen säkrare och fredligare – utan vapen. De hjälper också unga med frågor om värnplikten, till exempel hur man ska göra om man inte vill eller kan göra värnplikt.

– Vi såg ett behov av att finnas som en annan röst, mot bakgrund av den återaktiverade värnplikten men också det försämrade världsläget. Den globala militära upprustningen ökade, då såg vi ett behov av att bredda bilden av vad fred och säkerhet betyder, säger Lindholm Schulz.

Hon menar att alltför mycket militär upprustning kan öka risken för krig, snarare än att avskräcka länder från att angripa. Hon tror på andra, fredliga, metoder för att skydda Sverige.

– Det handlar om att man sänder ut signaler som uppfattas som hotfulla. Då kan spänningarna öka, säger hon.

Ska vi prata bort ryssen om vi blir angripna?

– Först och främst måste vi se till att vi inte hamnar där, det är det som är hela poängen. Ett krig innebär fruktansvärt lidande. Vi förespråkar det fredliga förebyggande alternativet.

I början av 1900-talet var det nära att bli krig mellan Sverige och Norge. Då lyckades ländernas fredsrörelser förhindra kriget. Det går att förebygga krig utan vapen, är Svenska Freds budskap.

I Sverige måste alla som blir kallade till värnplikt göra värnplikt. Då måste man bära vapen för Sverige, något som Svenska Freds är kritiska till.

– Svenska Freds var med och drev igenom rätten till vapenfri tjänst under 1920-talet. Vi värnar om rätten att inte behöva bära vapen. Därför är vi också nu emot den tvingande värnplikten med vapen.

Fredsakademin, som Lindholm Schulz leder, jobbar bland annat med att informera om hur värnplikten fungerar och tar ett annat perspektiv på saken än Försvarsmakten.

– Det finns starka normer som säger att man ska göra värnplikt och bära vapen. Alla vill inte bära vapen, då vill vi finnas som röst och förmedla att det är okej, att man inte är ensam om att känna så. Vi tycker att det är en mänsklig rättighet att inte behöva använda vapen mot sin vilja.

I Sverige kan man ansöka om vapenfrihet. Det betyder att man inte behöver bära vapen. Vem som helst har rätt att söka när som helst – innan, under eller till och med efter att man gjort sin värnpliktsutbildning.

Om man inte har fått beviljad vapenfrihet kan man få fängelse vid vapenvägran. Svenska Freds har en fond som stöttar vapenvägrare. Lindholm Schulz säger att de inte vill uppmana till lagbrott men att de inte tycker att det borde vara straffbart att vägra använda vapen.

En annan aspekt som Lindholm Schulz lyfter handlar om värnplikten och Sveriges inträde i Nato.

– Vi vet inte exakt hur Nato-medlemskapet kan påverka Sveriges värnpliktiga än, men det går inte att utesluta att de kan skickas till väpnade konflikter utomlands i framtiden.

Sedan sammanfattar hon värnpliktsfrågan:

– Det är ett individuellt beslut, känner man att man vill bidra till svensk säkerhet genom att göra värnpliktsutbildningen, då ska man göra det. Vill man inte, då måste det vara okej.

Lindholm Schulz och Svenska Freds är, förutom den tvingande värnplikten, också starkt kritiska till Sveriges Natointräde.

Är det inte bra att Sverige nu får skydd av världens mäktigaste militära allians?

– Vi ser det som en del av upprustningen, vilket ökar risken för krig. Vi tror inte att mer vapen och militära medel gör världen säkrare. Dessutom accepterar Sverige genom Natomedlemskapet kärnvapenavskräckning som en legitim metod, vi behöver det motsatta. Därtill behöver vi förhålla oss till andra medlemsländer, odemokratiska stater som Turkiet till exempel.

På väggen hänger ett gevär med hopknuten pipa. Ovanför hänger ett porträtt på Per Anders Fogelström, en känd svensk författare och tidigare ordförande för Svenska Freds. Lindholm Schulz berättar hur Fogelström sammanfattade organisationens vision:

“Vi i fredsrörelsen vill satsa på den ännu oprövade möjligheten, istället för den länge beprövade omöjligheten.”