Första maj har firats i Sverige i flera hundra år. I bondesamhället sågs dagen som den som markerade sommarens ankomst, och djuren fick släppas på bete. Under medeltiden firades första maj till minne av två av Jesus lärjungar. Men i slutet av 1800-talet uppstod första maj i den form vi känner till den idag – nämligen som arbetarklassens högtidsdag.

Helgdagens rötter går tillbaka till Chicago i USA. Där utbröt den 1 maj 1886 en strejk med målet att införa åtta timmars arbetsdag. Demonstrationen blev mycket våldsam och flera människor dog eller skadades. Fyra år senare, 1890, demonstrerade arbetarklassen i Sverige för första gången på första maj. Även då handlade demonstrationerna om att införa åtta timmars arbetsdag, och protesterna ägde rum på flera ställen i landet. De svenska demonstrationerna var betydligt mer fredliga än de amerikanska.

Demonstration – en tradition

1939 blev första maj en röd dag i Sverige, vilket betyder att man är ledig från jobbet och skolan. Det infördes för att arbetarna skulle ha en ledig dag att kunna demonstrera på. Och så har det blivit. Varje år samlas tusentals svenskar under röda fanor och paroller och demonstrerar för sina rättigheter. Länge samlades alla i ett och samma demonstrationståg, uppdelat i olika städer. Idag kan man som demonstrant välja tåg utifrån sin partitillhörighet, då vänsterpartierna anordnar sina egna demonstrationståg.

Det är också vanligt med tal och sånger under första maj.

Inte bara vänstern

Det är inte bara partier på vänsterkanten som demonstrerar på första maj. Även de borgerliga partierna har genomfört större demonstrationståg vissa år, och andra partier som Sverigedemokraterna och Piratpartiet.

I år genomförs demonstrationerna fysiskt för första gången efter pandemin. Dessutom är det valår. Den drygt hundraåriga traditionen av att demonstrera på första maj lever vidare.