Mer än 1200 barn och unga dör i förtid i Europa till följd av luftföroreningar. Det är den största miljörisken i Europa idag enligt siffror från EU:s miljöbyrå EEA. En av de största källorna till utsläppen är bränsleförbränningen inom hushåll, handel och institutioner. Det handlar om partiklar som släpps ut i atmosfären när byggnader värms upp. Andra delar som har stor påverkan är industrisektorn, vägtransporter och jordbruket.

Varför drabbas just unga?

Luftföroreningarna påverkar alla oavsett ålder men barn och unga drabbas speciellt då deras kroppar, organ och immunsystem fortfarande är under utveckling. Luftföroreningarna kan också leda till exempelvis astma, allergier och kroniska sjukdomar senare i livet.

Vad kan vi göra?

Luftföroreningarna kan kännas svåra att ta sig an och tuffa att påverka. Anna Oudin som forskar om planitär hälsa vid Lunds Universitet påpekar att det inte är upp till varje enskild individ.

– Tyvärr finns det inte mycket man kan göra för att skydda sig. Men vi kan påverka besluten och se till att EU:s luftkvalitetsdirektiv kommer högre upp på agendan.

Luftkvalitetsdirektivet kan sammanfattas som luftvårdspolitiken inom EU. Det handlar om hur medlemsländerna ska arbeta med luftkvalitet och målet att få renare luft i Europa.

Det kan kännas som stora saker att ta sig an men Anna Oudin berättar att redan på kommunalnivå finns det saker att göra.

– Kommuner måste minska biltrafiken och även vedeldningen. Det är två avgörande faktorer för att minska utsläppen