Att det finns el till våra lampor, tak över husen och vatten i kranen är något som vi ofta tar för givet. Men de som arbetar med hantverksyrken som el, bygg och VVS är oroliga för att för få söker sig till yrkesutbildningar.
- Det är runt 30% som söker till yrkesutbildning, och det skulle behöva öka till runt 45%, säger Pontus Slättman, VD för WorldSkills Sweden.
Två tävlande i mekatronik under Yrkes-EM 2014.
Foto: WorldSkills Sweden / Handout
Brist trots stort behov
Yrkesutbildade, de som studerat till praktiska arbeten under eller efter gymnasiet, är vitala för att det samhälle vi idag är vana vid ska kunna fungera. Elektriker ser till att lamporna i sjukhus, skolor och hem lyser. Utan arbetare utbildade inom VVS så har vi inget vatten i kranen. Ska man bygga bostäder behövs det alltifrån plåtslagare till målare. Trots den viktiga samhällsfunktion som praktiska yrken har så råder det på många håll brist på både utbildade och utbildare, något som bland annat Statistiska Centralbyrån uppmärksammat så sent som i december förra året.
För få vill utbilda sig
WorldSkills Sweden är en organisation finansierad i samarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten. De arbetar bland annat med att öka ungas intresse för yrkesutbildningar. VDn Pontus Slättman anser att bristen på yrkesutbildade är ett problem.
- Det är för få sökande till yrkesutbildningarna. Branschorganisationerna skriker efter mer folk.
Pontus Slättman, VD för WorldSkills Sweden.
Foto: Jörgen Wikström/WorldSkills Sweden
Yrkeslandslaget som ambassadörer
WorldSkills arbetar på flera olika sätt med att försöka skapa intresse för yrkesutbildningar. Ett fokusområde är yrkeslandslaget, som representerar Sverige i internationella yrkestävlingar. Där tävlar representanter från hela världen i alltifrån elinstallation och VVS till trädgårdsskötsel och hårstyling.
- Vi har olika spår, roten i verksamheten handlar om yrkeslandslaget och yrkestävlingar. Vi försöker visa upp goda förebilder och ambassadörer, bland annat via landslaget, säger Pontus Slättman.
Yrkeskampen - ett sätt att öppna ungas ögon för yrkeslivet
En annan del av WorldSkills verksamhet är Yrkeskampen. Den riktar sig till grundskoleelever i årskurs åtta, och fungerar som ett hjälpmedel för studie och yrkesvägledare (SYV) när de ska berätta för elever om yrkesutbildningar, men också som en tävling där eleverna kan få ett intresse för praktiska yrken.
- Yrkeskampen är till för att få eleverna att se att det här har jag talang för, och kanske få dem intresserade av ett specifikt yrke, säger Björn Nilsson, projektledare för Yrkeskampen.
Yrkeskampen kan inledas med en lektion från en SYV, och sedan fortsätta med att eleverna får svara på tolv enklare frågor som rör de praktiska yrkena. Därefter kan de klasser som fått bäst resultat få tävla mot varandra i praktiska moment på regional nivå, där de har möjlighet att nå en nationell final där elever från hela Sverige tävlar.
- Vi körde en nationell final i Helsingborg den tionde maj. Det var två och ett halvt tusen besökande elever som tittade under dagen, berättar Björn Nilsson.
Björn Nilsson, projektledare för Yrkeskampen.
Foto: Jörgen Wikström/WorldSkills Sweden
Kvalitet på utbildning spelar roll
Hur stor bristen på sökande till yrkesutbildningar är råder det dock delade meningar kring. Pär Lundström, senior rådgivare inom näringspolitik och kompetensförsörjning hos Installatörsföretagen, menar att antalet sökande till yrkesutbildningar skiljer sig mellan olika yrken.
- Det ser hyggligt ut på elsidan. Där finns det utbildningsplatser, och det verkar vara en uppgång. VVS och fastighet har det kämpigare.
Pär Lundström vill också betona att det inte nödvändigtvis är lågt intresse för yrkesutbildningar bland studenter som är orsaken till att det finns brister på sökande.
- Det som styr söktryck är kvalitet på utbildning, och att ungdomar uppfattar att deras omgivning tycker att det är viktigt.
Pär Lundström, senior rådgivare inom näringspolitik och kompetensförsörjning hos Installatörsföretagen
Foto: Installatörsföretagen
Kommuner och regering har en roll att spela
Ett problem som Pär Lundström ser är att yrkesutbildningar inte alltid prioriteras från kommunernas håll, bland annat för att de är dyra.
- Det krävs en hel del material för att hålla de utbildningarna, och det kostar pengar. Lokalerna kanske ligger ute vid något industriområde någonstans. Där handlar det ju väldigt mycket om vilka signaler kommunerna skickar.
Överlag säger Pär Lundström att politiken dock jobbar på att förbättra situationen med yrkesutbildningar.
- Den socialdemokratiska regeringen dimensionerade till exempel upp yrkesutbildningarna, och den nuvarande regeringen ska satsa på STEM (science, technology, engineering and mathematics).
”Tillsammans kan vi göra jättemycket”
Att politikernas hjälp behövs för att öka antalet sökande till yrkesutbildningar är uppenbart. Alla insatser är välkomna.
- En kan ju inte göra allt, men tillsammans kan vi göra jättemycket, säger Björn Nilsson.
