Ungdomars förtroende för politik sjunker kraftigt, enligt Ungdomsbarometerns senaste rapport. Läget har träffat gymnasieeleven Hilda Walid, 17, som redan nu har bestämt sig: Hon kommer inte att rösta i riksdagsvalet när det blir hennes tur.
– Politikerna gör ändå inga framsteg, säger hon till tidningen.
Hilda Walid på skolgården utanför Drottning Blankas gymnasieskola.
Foto: Sofia Brandt
Bakom tunnelbanestationen Blåsut i södra Stockholm reser sig en stor tegelbyggnad, Drottning Blankas gymnasieskola. Här inne finns några av Sveriges ungdomar – en del av vår framtid.
Ungdomsbarometerns senaste rapport visar att mindre än hälften av ungdomarna i åldern 15-24 tror att politikerna kan lösa samhällsproblemen. Siffrorna faller jämfört med tidigare år. I takt med utvecklingen sjunker även förtroendet för demokratin.
Just nu har många av gymnasieeleverna lunchrast. Hilda Walid och hennes klasskompisar spelar rundpingis på asfaltsplanen framför skolans entré.
Tror ni att politikerna kan lösa problemen i samhället?
– Nej, svarar gruppen i kör, utan att tveka.
En intensiv diskussion om dagens samhällsproblem drar igång. Eleverna pratar i mun på varandra och överröstar tunnelbanan som rullar in på stationen bredvid. Ingen av dem verkar tycka att politik är lösningen. Framförallt inte Hilda, som känner att det är lönlöst att överhuvudtaget rösta.
Det är gängkriminaliteten som upprör Hilda Walid mest. Hon tror att det är omöjligt för politikerna att få bukt med våldet.
– Vad du än röstar på så kommer politikerna ändå inte göra något, säger hon.
Demokratin går under
Karl Loxbo är docent i statsvetenskap på Stockholms universitet. Han forskar bland annat på tilltron till politiska partier. Siffrorna bekymrar honom, men han är inte förvånad.
Han förklarar att risken med den låga tilltron är att människor slutar rösta, att vi får allt mer auktoritära och populistiska ledare och till sist att:
– Demokratin går under.
Karl Loxbo menar att tilltron till politiken sjunker på grund av en splittring i samhället. Människor drar sig allt mer tillbaka till andra som liknar de själva. Splittringen påverkar inte bara tilltron till politik, vi litar också mindre på varandra. Enligt honom är unga särskilt mottagliga för dessa psykologiska påtryckningar.
Han förklarar att splittringen beror på en kombination av etnisk mångfald och en ökad ekonomisk ojämlikhet, och att problemet bottnar i att boendesituationen är extremt segregerad.
– För att få en hållbar integration måste boendesituationen bli mer jämlik, säger han.
Människor måste kunna mötas på riktigt. Först då kan vi skapa förtroende till varandra och politiken, enligt Karl Loxbo.
Hilda hade röstat om hon såg framsteg
Hildas kompisar kommer rusande från pingisbordet. Lunchrasten är slut och Hilda börjar packar ihop sina saker. Innan hon lämnar skolgården berättar hon om vad som hade fått henne att känna ett större förtroende för politiken. Hon vill se att politikerna gör något, i stället för att endast säga vad de tycker.
– Jag hade röstat om jag faktiskt såg framsteg, säger hon och springer sedan ikapp vännerna mot lektionen.
