Data, algoritmer och GDPR. Det är krångliga men ack så viktiga begrepp när allt mer av vårt sociala liv flyttar in i datorn. Idag finns flera olika sociala medier med lika innehåll, Instagram som främst fokuserar på stillbilder, Tiktok som fokuserar på korta videoklipp och Youtube med sina längre klipp, för att bara nämna några. Gemensamt för alla är att de använder algoritmer och tjänar pengar på information om dig.
– För att göra det enkelt kan man säga att en algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information och vad den hanteringen ska leda till, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Företagen är inte så öppna som man kan önska med hur de hanterar sina användares data. Vi vet att Instagram prioriterar videor över bilder, och att de bortprioriterar material från de man följer för att ersätta det med reklam.
Allt vi gör på internet lämnar digitala fotavtryck. Vilka bilder vi tittar på och vilka sidor vi besöker är intressant, men också hur länge vi stanna kvar och tittar. Det här är värdefull information för företag som Facebook och Instagram. Med den informationen kan de skapa sig en bild av vem du är och vad du tycker om. Du klumpas ihop med andra som gillar samma saker och sedan säljer företaget en plats i era flöden till andra företag som kan annonsera där.
För att ta ett exempel: Om du ofta tittar på slimevideor på Instagram kommer Instagram anta att du tycker om slime. De delar in dig i kategorin av användare som gillar slime. Sedan kontaktar ett företag som säljer slime Instagram och vill annonsera där. Då kan Instagram säga att de har en grupp med 10 000 slimeälskare som de kan skicka slimeföretagets annons till. Den precisionen är unik för sociala medier, och därför anses det mer lönsamt att annonsera där än på en annonstavla på stan, där folk som inte alls tycker om slime också går förbi.
Är det här så farligt då? Om jag ändå ska få upp reklam i mitt flöde, kan jag väl lika gärna få upp intressant reklam? Ja, det behöver inte vara något negativt. Men det kan vara bra att känna till vad informationen om dig används till.
– Och då finns det nog inget annat sätt än att sätta sig in i användaravtalet. Tycker man inte reglerna är okej behöver man ju inte använda tjänsten, säger Björn Appelgren och fortsätter:
– Men det är ju en sanning med modifikation. Man förlorar ju mycket på att inte vara med i sociala medier.
Att vara med eller inte i sociala medier är kanske inte helt och hållet upp till en själv. Allt mer av vårt sociala liv sker på internet. Att då inte alls röra sig där är kanske inte hållbart. Speciellt inte i coronatider när undervisningen sker helt online.
Däremot påpekar Björn Appelgren att man inte måste dela med sig av allt, bara för att man har ett konto. Det går att använda Facebook utan att skriva vilken skola man går på, vem man är ihop med och var man bor. Annan information kan man däremot inte välja bort att dela. Ofta måste man ange kontaktuppgifter när man registrerar sig på en hemsida eller app, och det vill Björn Appelgren höja ett varningens finger till.
När du synkar ditt telefonnummer med till exempel Facebook, ger du dem tillgång till din kontaktbok. Då kan de lägga ännu fler pusselbitar om dig eftersom de ser vilka som ingår i ditt nätverk. Du själv tycker kanske inte det gör så mycket.
– Men det kan finnas personer i din kontaktbok som inte vill att er relation ska synas, påpekar Björn Appelgren.
Avslutningsvis kan man säga att även om sociala medier inte är helt valfria, finns det sätt att ta kontroll över vilken information andra får ta del av. Kom ihåg att din information är mycket mer än vad du delar och vad du gillar. Informationen om dig visar också vilka du pratar med på internet, vad du tittar på och hur länge du tittar på det. Information om ditt sociala liv handlar inte bara om dig, utan också vilka du delar det med.
