EU-forskare: ge inte bort din röst till andra sidan

Lite över hälften. Så många av de svenska väljarna röstade i EU-valet 2019. Det är ungefär 30 procent mindre än de som röstade i riksdagsvalet. Trots att EU-lagarna står över de svenska lagarna.

– Jag har lite andra prioriteringar, väldigt många andra prioriteringar, säger Viktor, 26.

Den nionde juni ska Sverige rösta om vilka 21 politiker som ska representera oss i Europaparlamentet. Inför det rustar Sverige upp. Flera kommuner har anställt valambassadörer för att få fler att rösta. Något de inte är ensamma om. Sverige tillsammans med Tjeckien, Frankrike, Spanien och Bulgarien är med i ett projekt inom Erasmus+. Där träffas unga valambassadörer för att inspireras och ta med EU-kunskaperna till sina hemtrakter.

Men de som Läget pratar med på Stockholms gator tycker inte att marknadsföringen räcker. De vill se mer på sociala medier.

– Det är där alla hänger idag, säger Emma, 20. Hon tillägger att hon vill höra mer om hur EU påverkar henne personligen.

Sju EU-lagar som påverkar dig:

1. Bestick i trä

– Gaffeln är okej men kniven…vi ska inte prata om kniven, säger Viktor som tycker att de ändå är bra för miljön.

Sugrör som går sönder efter några sug och träskedar som klibbar fast mellan läpparna. Detta för att EU förbjöd engångsartiklar i plast. Samtidigt stärktes producenternas ansvar och kravet på återvinning.

2. Korkade korkar

– Jag stör mig jävligt på dem. Jag tycker det är jättejobbigt, säger Emma.

Korkarna som sitter fast på plastflaskorna är något som Emma tycker är korkat. Men inte EU, det var nämligen de som införde detta. Både korkarna och träbesticken är en del av det så kallade engångsplastdirektivet. Syftet är att minska föroreningen av engångsplast.

3. Konstgräsen hotades

– Det finns inte så många gräsplaner, så det blir mindre fotboll. Säger Emil, 18, om varför konstgräsplaner är viktiga.

Men de utplånades nästan av ett EU-beslut. Egentligen förbjöd EU gummigranulat, vilket var viktigt för konstgräsens funktion. Då påskyndades processen för att hitta miljövänliga alternativ. Och det lyckades men med risken att inga alternativ hittas.

4. Mer vila till folket

Folk behöver vila och det vet EU. Därför har de en lag som säger att alla måste ha minst elva timmars vila från jobbet, efter varje 24-timmarsperiod. Dessutom får man inte jobba mer än 48 timmar i veckan i genomsnitt. Vissa yrken har fått undantag, bland annat vårdpersonal och journalister.

5. Hejdå vitt snus?

– Vi har vårt egna alkoholmonopol, så varför kan vi inte också ha egna regler om snus? Säger Nora som ibland snusar vitt snus.

Just nu pågår heta diskussioner om vitt snus, alltså snus utan tobak, som EU pratar om att förbjuda. Men frågan är om det gäller Sverige. Vi har nämligen ett unikt undantag från EU:s tobakslag. Men eftersom vitt snus har med nikotin att göra är det oklart om undantaget gäller ifall EU förbjuder vitt snus.

6. Världsunik AI-lag

Regeringen har velat införa en AI som ansiktsigenkänner folk, för att minska brottsligheten. Men det har EU, med en världsunik lag, satt stopp för. Olika typer av AI ska kategoriseras, där vissa förbjuds. Det ska också vara tydligt för dig när AI används.

7. Hejdå diesel- och bensinbilar

EU har förbjudit försäljning av bilar som släpper koldioxid efter 2035. De som folk redan har är okej att köra, men det kan kosta mer att äga dem. Syftet är att nå klimatmålen för 2050. Nu diskuterar man hur de som behöver köra långt ska kunna göra det, i och med att elbilar inte kan köra långt utan att behöva laddas om.

Även om Sverige är ett mindre EU-land kan vi tillsammans med andra länder påverka stora beslut i Europaparlamentet. Det säger Linda Berg som forskar om EU vid Göteborgs universitet.

– Man ska inte undervärdera betydelsen (av att rösta), säger hon.

Hon tror att okunskap och känslan av att EU inte påverkar en bidrar till att färre röstar i EU-valet. Dessutom är valet i början av juni, och då vill folk hellre vara vid sitt sommarställe eller ute i solen än inne i en vallokal. Till skillnad från det svenska valet som är i september.

– Den här perioden är verkligen inte bra för valdeltagandet ur ett svenskt perspektiv, säger Berg.

Men valdeltagandet har ökat de senaste tre EU-valen.

Om ni inte tar vara på chansen att rösta så ger ni kanske istället bort rösten till någon som tycker tvärtom, säger Berg.

Anna Ramas, kommunikatör på Valmyndigheten, säger att det är partierna som ansvarar för att svara på varför man ska rösta. Valmyndigheten ansvarar för när, var och hur man röstar. Vilket de informerar om nu, säger Anna Ramas. Hon hänvisar till deras hemsida för detaljerad information om EU-valet.