I samband med en inspektion som Arbetsmiljöverket utförde på olika arbetsplatser i Sverige under året 2020 fann myndigheten att drygt 40% av alla inspektionsmeddelanden med krav på förbättring i arbetsmiljön riktade sig till arbetsplatser med kassapersonal. En typ av arbetsplats som lockar många unga människor att jobba i vid sidan om studierna, under sommarlovet och efter studenten.

Arbetsmiljöverket fann bristfälliga arbetsergonomiska förutsättningar för kassapersonal som bottnade i butikernas arbetsrotation, där variationen i arbetsuppgifter var begränsad. Det uppger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket som var projektledare över inspektionen.

— Det är en negativ utveckling som vi har sett med i synnerhet livsmedelsbutiker. Det är långa pass med väldigt lite variation i jobbrotationen. Oftast sitter man i kassan och byter ibland till att stå vid kundtjänsten. Det blir inga dynamiska uppgifter så att man kan röra kroppen ordentligt utan det är väldigt mycket sittande eller stillastående, säger Heli Aarnipuro.

— Många av de är unga människor som är nya på jobbet och saknar erfarenhet. Det innebär en ökad skaderisk. De riskerar att få ont i kroppen redan i tidigare år, säger Heli Aarnipuro.

Jag får ont i ryggen och blir stel.

Läget bestämmer sig för att undersöka ifall unga människor bakom kassan har det lika illa arbetsergonomiskt som Arbetsmiljöverkets inspektion visat. Första besöket blir i en ICA-butik som inspekterades senast av Arbetsmiljöverket året 2013. Bakom kassan sitter Fredrik Törnkvist, 21.

— Sådär! 16,95 kronor var det, säger Fredrik Törnkvist efter att ha skannat min drickyoghurt i kassan.

Fredrik ser bekväm ut, men plötsligt landar min blick på stolen han sitter på. Den är trasig och saknar ryggstöd.

— Ja, den är paj så den går inte att justera tyvärr!, säger Fredrik och skrattar.

Bortom Fredriks glada utstrålning har den ojusterbara stolen som ICA lätt hade kunnat byta ut, orsakat ergonomiska komplikationer för hans rygg.

— När jag väl sitter i kassan och det är rusch märker jag att jag får ont i ryggen och blir stel. Speciellt med den här stolen. Jag märker att jag har blivit böjd i ryggen, för jag sitter liksom med böjd rygg. Min flickvän jobbar också i matbutik och hon har jättemycket problem med sin rygg. Hon går till en naprapat och grejer för ryggen, för hon sitter i kassan.

För att motverka ökad arbetsbelastning har Fredrik tagit till ett antal lösningar.

— Man måste tänka sig för att sträcka på sig ofta. Jag har också börjat styrketräna och motionera mycket nu när jag har märkt att jag har problem med ryggen. Yoga har jag också kört faktiskt, för jag vet att det ska hjälpa, säger Fredrik.

Och det gör det?

— Det gör det faktiskt. Det gör det!, repeterar Fredrik och skrattar.

Miriam, 23, sitter i kassan inne i mataffären Coop ett kvarter bort och skannar varor.

Miriams arbetsplats inspekterades senast år 2012 av Arbetsmiljöverket. Kassaön mitt emot henne är tom, så för tillfället sköter hon kassaarbetet på egen hand. Miriam har precis som Fredrik haft problem med ryggen i samband med kassaarbetet.

— För två år sedan fick jag ett ryggskott. Då kunde jag inte gå på ungefär en vecka och kunde därför inte heller jobba. Sedan fick jag ett till ryggskott ungefär två månader senare, säger Miriam.

Hur fick du bukt med problemet?

— Genom fysisk träning. Nu när jag har börjat träna på gymmet regelbundet och går till kiropraktorn har det blivit mycket bättre!, säger Miriam.

Redan vid första försöket hos Sveriges två största livsmedelsbutiker Coop och ICA möttes Läget av två unga medarbetare som erfarit bristfälligheter i sina förutsättningar att uppnå optimal arbetsergonomi och fått ta itu med de genom träning efter arbetstid.

Kevin Bell är pressekreterare på Coop. Han kan inte uttala sig om enskilda fall, men han informerar Läget om att Coop strävar efter att ha en god arbetsergonomi för alla anställda.

— Gällande ergonomi generellt ska Coop som arbetsgivare bland annat se till att våra medarbetare har kunskap om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, att våra medarbetare kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen och att minska risken för repetitivt arbete.

Kevin Bell tillägger.

— Coop ska också ge medarbetare kunskap om vilka risker som olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, säger Kevin.

Pressansvarig på ICA gick inte att nå för en kommentar.

För att jämföra Fredriks och Miriams arbetsmiljöer i livsmedelsbranschen med den av andra arbetsbranchers blir Lägets nästa besök i klädbutiken Twilfit.

Bakom disken står 23-åriga Eleonora Eneholm. Hon har upplevt brister i sin arbetsergonomi.

— Alltså, jag har ju ont i nacken och i liksom axlar och rygg. Framförallt i benen för vi butikspersonal står upp hela dagarna, så jag har tidigt åderbråck. Så ja, vi butikspersonal mår inte sådär jättebra ergonomiskt av att stå, säger Eleonora skrattandes.

Vad har du gjort åt problemen?

— Hmm… fortsätta jobba i butik!, fortsätter Eleonora och skrattar.

Eleonora berättar att butiken har försökt skapa bra förutsättningar för personalen.

— Vi har mjuka mattor på golvet för att det ska bli lättare att stå. Vi kan dessutom anpassa höjden på våra kassor så att vi inte böjer oss så mycket. Vi rekommenderas även att inte jobba i klackar för då blir man jättelång och behöver böja sig ner. Utöver de medlen finns det inte mycket som ska bidra till en förbättrad ergonomi.

Har det hjälpt?

— Hmm…. Nej, inte direkt.

Fredrik och Miriam som Läget har pratat med har löst sina arbetsergonomiska problem på egen hand genom träning. Har det fungerat för dig?

— Ja! Jag försöker träna så mycket jag kan. Jag yogar mycket och det hjälper, för då blir man mjuk i kroppen. Det är oerhört hjälpsamt.

Är yoga en go-to grej för kassapersonal?

— Det vet jag inte, men det är väldigt lugnande! Det kan vara skönt efter en lång arbetsdag. Man blir glad och hela den biten av att få komma hem och slappna av lite, så ja, det kan faktiskt stämma lite.

Läget lämnar Eleonora och går in på Espresso House.

Där jobbar baristan August Holgersson, 20, som också förbereder mitt Caramel Latte-kaffe. På cafét arbetar han ståendes för det mesta, men får mycket rörelse i kroppen av att blanda kaffesorter i de olika maskinerna och röra sig runt i lokalen.

— Nej, jag har inte upplevt några problem alls. Det enda jag har gjort för att skapa bättre förutsättningar har varit att ha bra skor. Det är bekvämare för fötterna under en lång arbetsdag, säger August.

Med latten i ena handen och kamerautrustningen i den andra traskar Lägets reporter ut från Espresso House och in på Fabrique Stenugnsbageri.

Där arbetar butiksbiträdet Fred Jonsson, 20 år.

— Arbetsbelastning? Hmm... nej, inte så värst mycket. Kanske lite vissa gånger. Ibland känns det bra och ibland kan det kännas dåligt, så det varierar. Men att gå till gymmet och träna har hjälpt!

Längre ner längs gatan syns en glassbutik.

Inne i den står Elin Husberg, 20, och skopar glass åt kunder.

— Jag har faktiskt inte upplevt några större problem eller känt mig obekväm när jag jobbat. Så nej, typ inte... Ibland har jag haft ont i handen efter att jag skopat mycket glass. Då har jag bara skakat den lite grann och det har hjälpt lite!

Lägets sista besök görs på Pressbyrån.

Simon Kronqvist, 21, har jobbat i butiken sedan november förra året.

Arbetsmiljöverket har genomfört en undersökning som visar att kassapersonal har dåliga förutsättningar att ha bra ergonomi i kroppen. Muskelspänningar, diskbråck i ryggen, böjd rygg och så vidare. Känner du igen dig i det?

— Inte direkt… inte jättemycket. Det kan bero på att jag har varit väldigt bra tränad förut så jag har ju fortfarande lite kraft i kroppen. Sen så är ju regelbunden motion viktig för att orka med, säger Simon.

Brister i arbetsmiljön

Av de unga kassa- och butiksarbetare som Läget varit i kontakt med under reportaget hade kassapersonalen i Coop och ICA de allra tydligast försämrade ergonomiska förutsättningarna. Heli Aarnipuro medger att det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på de flesta arbetsplatser.

— Det är ett ständigt pågående arbete som liksom aldrig tar slut. Egentligen är det inte vi på Arbetsmiljöverket som ska se till att arbetsmiljön är bra, utan det är arbetsplatscheferna. Det finns fortfarande brister, framför allt i introduktionsyrken in till arbetsmarknaden. Kassörer har ofta långa arbetspass och får ont i kroppen eftersom det är repetitivt arbete inblandat, där man lyfter fel eller har dålig arbetsställning osv.

Heli tillägger avslutningsvis.

— Den vanligaste bristen är att arbetsgivarna inte ser till att en ung nyanställd har tillräcklig kunskap om hur man arbetar på ett korrekt sätt för att undvika risker. Möjligen är det så att arbetsgivaren själv också saknar tillräcklig kunskap.