En gård för klimatet - jordbruk med djur och natur

Varis Bokalders är arkitekt och har länge varit engagerad i klimatfrågan. Klimatintresset var något han delade med sin fru, Suzanne Hedberg, som gick bort för tre år sedan. Varis berättar att hennes dröm länge hade varit att göra något konkret för klimatet.

För ungefär tio år sedan bestämde sig Varis och Suzanne för att bygga upp ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Medan de sökte efter en gård träffade de paret Cécile Jongers och Job Michielsen som båda två var jordbrukare. De fyra bestämde sig för att slå ihop sina tankar och grundade Ullberga mjölkgården. De planerade ut hur den nya ladugården skulle utformas och Varis stod för ritningarna.

Gården nominerades till priset Ekoböndernas Ekobonde 2023. Varis Bokalders beskriver att gårdens mål är att gå längre än ekologiskt. De tillämpar biodynamiska odlingsmetoder.

På gården används inte konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Varis förklarar att problemet med konstgödsel är att det förstör mycket av livet under marken.

– Vanligtvis när man pratar om biologisk mångfald så pratar man om djur, fåglar och växter. Men det händer precis lika mycket under marken.

För att gödsla åkrarna används gårdens kompost. Komposten består av kogödsel och den halm som korna legat på.

Gården använder sig av växelbruk, det innebär att man på fälten skiftar mellan grödor och vallodling. Varis beskriver att vissa grödor, till exempel säd, tar näring från marken medan vallväxter ger näring till marken. Att växla mellan odlingarna gör att matjorden förbättras och tål mer. Vallen som odlas består av 14 olika örter, bland annat klöver.

Ladugården i olika delar

Ladugården som utgör gårdens kärna är ritad av Varis Bokalders. Den är uppdelad i olika delar. I ordning kommer först den del där hö och halm förvaras, sedan den del där korna bor och till sist mjölkeri och mejeri.

– Jag föreställde mig att det kommer in gräs på ena sidan och ut ost på den andra, berättar Varis.

När solen skiner på det svarta plåttaket blir det varmt. Taket är ett dubbeltak värmer luft. Med hjälp av en fläkt kan den varma luften användas för att torka hö.

Den mittersta delen av ladan är ett stort och ljust rum. Det är här korna bor. De äter och sover på ladans sidor, där en halmbädd är placerad. Sidorna lutar en aning. Det gör att halm och gödsel glider ner i rännor och kan köras ut till gödselplattan. Mitten av ladan fungerar som ett stort matbord där man lägger ut hö som korna kan äta.

Korna med horn

Djurhållningen på gården är högt prioriterad. Gårdens 40 kor har alla kvar sina horn, något som är ovanligt idag. Avhorning är förbjudet inom det biodynamiska jordbruket. Vanligtvis sker avhorning för att minska skaderisk när korna bor trångt. Den risken finns inte här då korna har gott om plats. Dessutom får de på vintern gå in och ut som de vill. På sommaren är de ute på bete. Varis förklarar att Job och Cécile valt en koras som inte ger så mycket mjölk men som sällan blir sjuk.

– Många kor avlas upp för att ge så mycket mjölk som möjligt och då blir dem också mer känsliga för sjukdomar.

Cécile Jongers menar att det som utmärker gården är deras kretsloppsarbete och fokus på djur och natur. Även Cécile menar att gården strävar efter att nå längre än ekologiskt.

– Vi försöker att inte ta mer från jorden än vad man ger tillbaka.

Gården står inför vissa utmaningar. Varis berättar att de i dagsläget arbetar för att möjliggöra gårdsslakt. I stället för att djur skickas till ett slakteri. Cécile tycker att en av de största utmaningarna är trycket utifrån. Det gäller ett tryck om effektivisering. Hon märker av ett allt större fokus på hur många liter mjölk som produceras snarare än hur korna mår.

Varis menar att gården är klimatpositiv. Genom att bygga upp matjorden, lagrar man mera kol i marken än den metan som korna andas ut och som påverkar temperaturökningen i atmosfären.

– Man brukar säga ”It’s not the cow, it’s how”, säger Varis.