Edward Blom: Därför firar vi valborg

I morgon är det valborgsmässoafton. Men vad är det vi firar egentligen? Kulturhistorikern och gastronomen Edward Blom bjuder Lägets läsare på en exklusiv historielektion och förstås några mat- och dryckestips!

Edward Blom bjuder på en historielektion.
Edward Blom bjuder på en historielektion.

Går tillbaka till förkristen tid

I morgon, 30 april, är det valborgsmässoafton. Över hela landet väntar storslaget firande. Men vad är det vi firar egentligen? Läget bad kulturhistorikern och gastronomen Edward Blom att förklara.

– Valborgsfirandet går tillbaka redan till förkristen tid. Men som vanligt har vi ytterst lite kunskap om hur förkristna kulturer firade sina högtider, säger han.

Valborgsifrandet är ett medeltida firande, delvis inspirerat av Tyskland. Helgen har fått sitt namn efter S.ta Walpurgis, eller på svenska Valborg, då hennes helgondag inföll den 1:a maj. Detta är alltså den egentliga Valborgsdagen eller Valborgsmäss(an), medan sista april är Valborgsmässoafton.

Eldar i skydd mot häxor

I gamla Bondesverige var Valborgshelgen framförallt en inledning av den nya sommarsäsongen.

– Man har haft behov av ett firande av att sommarsäsongen börjar. Årsfirande som midvinter, midsommar, vårdagjämning och höstdagjämning har ju varit vanligt i många kulturer och ofta även kvartspunkterna. Valborg är en sådan då det ligger mittemellan vårdagjämningen och midsommar.

De olika ämbetena som fanns i svenska byar inledde sin mandatperiod på valborg. Att bränna eldar har i Sverige även skett till bland annat påsk och midsommar, men Valborg är den högtid då traditionen är allra starkast. Eldarna skedde historiskt som skydd mot häxor och annat ont, men kanske minst lika mycket som ett sätt att frambringa sommarens värme. Och i modern tid för att göra sig av med gammalt ris och skräp.

Arbetsrörelsens högtid

Även för borgerligheten blev Valborgsmässoafton, och första maj de stora firandena av våren och sommarens ankomst. På 1800-talet gick man i parader med fanor, standar och orkestrar, lyssnade på körer som sjöng vårsånger och hade olika lokala utomhustraditioner: I Stockholm gick man ut på Djurgården och dricka färsköl. Sedan 1:a maj blev arbetarrörelsens stora demonstrationsdag kom borgerlighetens firande att förläggas till Valborgsmässoafton snarare än till 1:a maj.

Universitetsstudenternas stora festdag

Valborgshelgen är också universitetsstudenternas stora festdag. Det är den dagen när man traditionellt började bära den vita studentmössan, vilket sedan bars ända till hösten historiskt - men idag oftast bara under själva Valborgshelgen. I såväl Uppsala som Lund är det fortfarande den viktigaste festen under året och här lever 1:a maj kvar som en lika viktig dag som sista april.

– Även studenterna i Göteborg, Helsingfors med flera platser firar stort. Långt tillbaka i historien har studenter gjort galna upptåg till valborg

Själv tycker jag alla som äger en studentmössa ska bära den”

– Själv tycker jag alla som äger en studentmössa ska bära den på Valborg, men på senare år är det bara jag och någon kamrat samt ett par gubbar i manskören som brukar göra det, om man inte befinner sig i någon studentstad, säger Blom.

Mat och dryck till Valborg

En stor del av den kommande högtiden är också mat och dryck. Och vem passar bättre att ge tips på vad man kan ställa på bordet än Edward Blom själv?

Något Edward gillar är att börja valborgen med grötfrukost och champagne. Därefter vankas lunch med öl och nubbe och framåt kvällen våfflor och mjöd och massvis med punsch, och även här blir det champagne eller färsköl!

– Förr i tiden i Stockholm gick man ut på Djurgården och drack färsköl som hade bryggts av diverse gummor i stor mängd.

Ämnen i artikeln
Mer från Nyheter